Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geometri - Om krokliniga plana ytor, buktiga ytor samt de af sådana ytor begränsade kroppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
les genom indelning af en 14-siding, är 14 -
2^12. Summan af hörnvinklarna i denna figur är
180°. 12 = 2160° eller 180° (14 - 2) = 2160°-= 24
räta vinklar.
l en regelbunden mångsiding kan triangelindelningen
verkställas från medelpunkten, då trianglarnas antal
blir lika med sidornas. Hvarje liörnvinkel blir af
radien delad midt i tu. En af trianglarna innehåller
således två halfva (eller en hel) hörnvinklar och
en motsvarande medelpunktsvinkel. I en regelbunden
12-siding är medelpunktsvinkeln =
Q fi A°
–- = 30°. Då triangelns vinkelsumma är 180°f
blifver alltså summan
l u
af de två halfva hörnvinklarna (motsvarande en hel
hörnvinkel) = 180° - 30° = 150°. Hörnvinklarnas antal
är 12, alltså är hörnvinklarnas summa = 150°. 12 =
1800°; eller hela uträkningen 12 (180° -
–l = 1800° = 20 räta vinklar. 12 /
Fig. 58.
Fig. 59.
En ellips kan anses såsom en utefter en
diameter sammantryckt och utefter en annan mot
den förra vinkelrät diameter utdragen cirkel
(fig. 58}. Ellipsens gränslinje är så beskaffad,
att summan af af stånden från periferien till tvenne
punkter inuti ellipsen öfverallt är lika (fig. 58
c -f* d = e + f). Dessa punkter kallas ellipsens
brännpunkter (fig. 58 a, 5). Den diameter, som dragés
genom brännpunkterna, är den största räta linje,,
som fcan dragas i ellipsen. Den kallas ellipsens
länga axel. Den mot långa axelns midtpunkt vinkelräta
diametern är den kortaste, som kan dragas, och kallas
ellipsens korta axel. Axlarnas skärningspunkt är
ellipsens medelpunkt.
Ovalen kan betraktas som sammansatt af en halfcirkel
och en halfellips (fig. 59).
Alla öfriga ytfigurer, begränsade af ensamt böjda
eller både räta och böjda linjer, äro mer eller
mindre oregelbundna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
