Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Djurrikets system. - Djurrikets indelning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namn. Dessa namn äro lånade från latinet
och grekiskan*), hvilka språk äro kända af de
lärda. Ett sådant system som det ofvan angifna kallas
naturligt, emedan besläktade former ställas nära
hvarandra. I äldre tider togos ofta helt godtyckliga
indelningsgrunder, såsom benens antal, närvaro af
vingar o. d. På detta sätt kunde hvalarna komma att
räknas till fiskarna, fladdermössen till fåglarna
o. s. v. Ett sådant system kallas konstgjordt eller
artificiellt.

Bland äldre zoologiska system är vår store Linnés
(1707-78) ett af de viktigaste. Fullständigare, i
synnerhet med afseende på de lägre djuren, är det,
som uppställdes af fransmannen Cuvier (1769-1832). På
dessa båda stöda sig alla senare system.

Djurrikets indelning.

A. Första provinsen: Urdjur. Alla slags
organ och väfnader

1 klassen, Svampdjur. Kroppsmassan slemmig,
stödd af ett kalk- eller kiselartadt skelett. - Ex.:
tvättsvampen (Medelhafvet, Västindien).

2 klassen, Infusionsdjur. Hafva munöppning, omgifven
af s. k. flimmerhår. Storleken växlar mellan l
och 1/600 mm. Ex.: amöban.

B. Andra provinsen: Stråldjur. Kroppsdelarna
strålformigt ordnade kring munnen.

3 klassen, Koralldjur. Huden mjuk, tentakler
(trefvare) kring munnen. Ex.: maneter,
koraller, sjöanemoner.

4 klassen, Tagghudingar. Huden hård, kalk-
eller läderartad. Ex.: sjöborre, sjöstjärna
(Kattegatt).

C. Tredje provinsen: Blötdjur. Huden mjuk och slemmig;
kroppen oftast skyddad af kalkskal.

5 klassen, Musslor. Hufvud

Koralldjur.

saknas, munnen omgifves af 4 trefvare. Kalkskalen
äro 2. Det ställe, där skalen sitta
ihop, kallas låset. Medelst en tvärstående
muskel kan musslan tillsluta skalen. Afskäres denna
eller dör djuret, så öppna sig skalen, emedan
öfver låset

*) Eller hafva åtminstone latinska ändelser,
såsom Linnaea, gangeticus, uplandicum o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/enhvar/0165.html

		Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:157 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|