Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Djurrikets indelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
I afseende på bebyggandet har man indelat fåglarna
i gräfvare (strandsvala, håluggla), jordbyggare
(lärkor, hönsfoglar, simfoglar), murare (svalor),
timrare (hackspettar), korgbyggare (sångfåglar),
väfvare, skräddare (båda i varma länder), limmare
eller salanganer (Ostindien), flatbyggare (roffåglar)
och klotbyggare (strömstare). Sparf varna äro ej
sällan för lata att bygga själfva, utan inkräkta
andra fåglars bon; göken lägger, som , bekant, sina
ägg hos vissa småfåglar, som få draga försorg om de
främmande ungarna.
Rufningstiden är ganska olika. Sålunda ligga kolibri
10-14 dagar, bofinken (och de flesta småfåglar)
omkring 14, hönsen 21, gässen 26-29, svanen 35
och strutsen 50 dagar. Somliga lägga en, andra två
till tre kullar årligen. Äfven äggens antal växlar:
några högnordiska
Ejder.
vattenfåglar lägga blott l ägg, hönsen ända
till 50. Klassen omfattar följande ordningar.
l ordningen, Simfåglar, Nedplattad kropp, afpassad
för vistelse i vatten. Tät fjäderdräkt, simhud
mellan tårna. Äggen rufvas länge, och ungarna äro
därför vid kläckningen väl utvecklade, seende och
dun-klädda samt följa genast modern i vattnet och
söka själfva föda. Ex.: pingviner (Stora oceanen),
lommar, tärnor, måsar, pelikaner (hafsfåglar med en
hudsäck under näbben, hvari de hemföra fångad fisk),
ej der, gräsand (från hvilken ankorna härstamma),
grågås (stamform för tama gåsen) samt svansläktet,
hvaraf hos oss finnes en sydlig art, tamsvanen (med en
knöl vid näbbroten), som mångenstädes hålles tam, och
en nordlig, vild- eller sångsvanen (utan pannknöl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
