Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:405 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Elektricitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väsentligen olika sätt har denna belysning åstadkommits. Enligt det
första alstras mellan två kolspetsar en ljusbåge (båglampor), och torde
detta sätt vara det lämpligaste, när starka ljuskällor äro behöfliga.
Det andra slaget äro de s. k. kontaktlamporna, där ljuset uppstår
genom glödning af en kolspets, som är i beröring med ett metallstycke.
Det tredje slaget utgöres af de s. k. glödlamporna, där ljus
frambringas, därigenom att ett ämne, vanligast en fin kolstång eller tråd af
kol, genom den elektriska strömmen bringas att glöda. De medgifva
en långt drifven fördelning af ljuset och äro mycket bekväma att använda.

Båglampor. Det inses lätt, att
beskaffenheten hos de elektroder, mellan
hvilka ljusbågen alstras, är af ganska
stort inflytande på ljusstyrkan och ljusets
egenskap för öfrigt. Davy använde
träkol, hvilket dock är föga lämpligt,
emedan det gör stort motstånd mot
strömmen och därför upphettas och snart
förbrinner. Det var därför ett stort
framsteg, när Faucault i stället använde s. k.
retortkol, som är hårdare och gör
mindre motstånd; men då detta förtäres
ojämnt, växlar ljusstyrkan oupphörligt.
Det har därför föreslagits en mängd
olika beredda kolblandningar. Vi skola
här angifva sammansättningen af Carrés
kolstänger, hvilka sannolikt hafva den
största användningen. Dessa kol
innehålla pulveriserad kåks, kimrök samt
sirap, hvilken massa formas och starkt
upphettas utan lufttillträde.

Enär kolspetsarna mer eller mindre
hastigt förtäras, måste kolstängerna flyttas
mot hvarandra den ena gången hastigare,
den andra mindre hastigt. Detta har
föranledt stora svårigheter.

Fig. 61.

Vid de första försöken med båglampor framsköt man kolstängerna
för hand. Därpå bemödade man sig att ersätta handens verksamhet
med själfverkande regulatorer. De första någorlunda lyckade
mekanismer af detta slag uppfunnos omkring 1845. Det ligger i sakens
natur, att regulatorerna måste vara af en tämligen invecklad
konstruktion. Det var därför ett stort framsteg i den elektriska belysningen,
när Jablochkoff år 1876 uppfann en enkel metod att utan särskilda
regulatorer bibehålla en konstant längd hos ljusbågen (fig. 61). De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>