Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:410 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Elektricitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1) elektricitetskällan, vanligen ett galvaniskt batteri eller en
magneto-induktionsapparat (se följande);

2) telegraflinjen, som öfverför elektriciteten från den ena stationen
till den andra;

3) telegrafapparaterna för telegrams sändning och mottagning.

Bland den mängd olika telegrafapparater, som uppfunnits, skola vi
redogöra något för visaretelegrafen och Morses skrifapparat.

Fig. 67.

Visaretelegrafen (fig. 68) består af en tafla vid hvardera ändan
af linjen. Båda dessa taflor äro försedda med visare, som kunna röra
sig rundt samt därvid inställas på alfabetets bokstäfver, som befinna
sig vid skifvans kant. När visaren å afsändningsorten vrides, rör sig
mottagningsstationens visare på samma sätt, beroende därpå, att
strömmen växelvis slutes och öppnas, hvarigenom en elektromagnet i
mottagningsstationen växelvis drager till sig ett ankare, som af en fjäder
sedermera lösryckes. Detta ankare står medelst en steghake i förening
med ett slaghjul, som sättes i rörelse och meddelar sin rörelse åt
visaren. Man har således endast att afläsa den bokstaf, där visaren ett
ögonblick stannar.

Morses skrifapparat (fig. 69) utgöres ock väsentligen af en
elektromagnet, som för hvarje gång strömmen slutes drager till sig ett
ankare, fäst vid en häfstång, hvars andra ända är försedd med ett stift.
Då ankaret neddrages, höjer stiftet en pappersremsa upp mot en färgad
rulle, som då lämnar ett aftryck på papperet. Då papperet af ett
urverk drifves framåt, komma dessa aftryck att följa på hvarandra
utefter pappersremsan och utgöras af punkter eller streck, hvilka
alltefter den ordning, hvari de följa på hvarandra, angifva den ena eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>