Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - IX. Om uppfostringshygienen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
under vårt århundrade varit i ständigt sjunkande, så
att vi kunna säga, att vi från de sämre förhållanden,
sona karakterisera många andra länder, exempelvis
Ryssland, utvecklat oss småningom till långt sundare,
fastän äfven dessa i synnerhet i somliga af våra
landsdelar, t. ex. Västernorrland, äro långt ifrån
tillfredsställande.
Hvarpå beror denna stora dödlighet under den
första bariiaåldern? I första rummet därpå, att den
nyfödde födes så hjälplös till världen och för sin
fortkomst är i så hög grad beroende på omgifningen,
särskildt moderns vård. Denna hjälplöshet visar
sig allra mest under de första månaderna, och de
nyföddas dödlighet är därföre allra störst under
denna tid. Barnets matsmältningsorgan äro endast
lämpade för ett slags föda, nämligen kvinnomjölken;
dess hudsystem är ytterligt känsligt, så att lätt
rubbningar i barnets temperaturförhållanden uppstå,
och därigenom blir det utsatt för en mängd sjukdomar
i andedräkts-organen. Som nu ej sällan antingen till
följd af sjukdom eller bristande tid eller andra skäl
modern ej kan lämna dibarnet den enda naturliga födan
och ej heller blir ersatt af en annan, måste ofta en
konstgjord näring af barnen tillgripas. I synnerhet är
detta fallet inom den fattigare arbetarebefolkningen i
städerna, och dödligheten ibland de nyfödda inom denna
samhällsklass visar till fyllest, huru viktigt det
är att lämna barnet dess enda naturliga näring. Det
är nämligen ytterst svårt och förenadt med stora
omsorger att med framgång kunna genorn annan näring
ersätta modersmjölken.
Det vanliga ersättningsmedlet utgöres af
komjölk. Dennas ägg-hvita, kaseinet eller ostämnet,
hårdnar i magens sura innehåll till fasta klumpar,
som äro långt svårsmältare än kvinnomjölkens
ägghviteämne, hvilket utfälles i form af lösa
flockar. Denna komjölkens svårsmälthet upphäfves icke
därigenom, att man utspäder densamma, eftersom den
innehåller mindre vatten än kvinnomjölken, ej heller
genom tillsatsen af socker, hvilket tillsättes,
emedan komjölken är fattigare på mjölksocker än
kvinnomjölken. Likväl är sålunda behandlad komjölk
det bästa surrogat för kvinnomjölken, som hittills
allmännare användts, och skulle ej så ofta förorsaka
digestionsrubbningar, om den blott alltid gåfves i
fullt friskt tillstånd. Olyckligtvis fordras stor
omsorg och renlighet för att den ej skall genom
olika sönderdelningsprocesser förändras; vanligtvis
surnar den och är i detta tillstånd ett födoämne,
som ofta åstadkommer tarm- och magkatarr. Användes
utom mjölken äfven annan näring, blifva förhållandena
ännu sämre. Vanligen sättes bröd eller mjöl till
mjölken, hvarigenom i den nyföddes näringskanal en
mängd stärkelse införes, för hvars smältande dennes
digestion icke är till fyllest, och vid sådan näring
kunna digestionsrubbningar knappast undgås. Dessa äro
så vanlfga, att de bilda den förnämsta sjukdoms-och
dödsorsaken i denna ålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
