Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Storbritannien med Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77 i
senare tiden har det industriella lifvets utveckling
gifvit upphof åt en stor mängd ypperliga fackskolor.
Englands folk är sammansatt af mycket skiljaktiga
beståndsdelar. Tidigast anses här hafva bott ett
mörkhyadt urfolk, mer eller mindre nära besläktadt
med baskerna i Spanien, men redan långt före vår
tideräknings början vunno ariska stammar fotfäste
på öarna, un%der det handeln med tänn bragte
sydvästra England i förbindelse med kulturfolken
vid Medelhafvet. Af de keltiska folk, som vid
Kristi födelse behärskade öarna, måste briterna
i det nuvarande England för några århundraden
böja sig under romarväldet och mottogo därifrån
kristendomen. Eedan fore rikets fall synas germaner
af sachsisk stam ha bosatt sig på sydöstra kusten
och inkallade, sedan romarne lämnat landet, omkr. 450
sina fränder angler och sachsare från Jutska halfön,
hvilka efter ett förbittradt utrotningskrig gjorde sig
till herrar öfver hela England, där de bildade sju"
små konungariken. På 800-talet måste dessa förena
sig till ett helt till värn mot en ny fiende, de
danska vikingarne. Danmark lade för en kort tid hela
England under sitt välde, och det utmattade landet
hemföll 1066 efter ett svagt motstånd under en annan
vikingastam, hertigarne i det franska Normandie,
hvilkas krigare delade dess jord mellan sig och hårdt
förtryckte det inhemska folket. Efter någon tid smälte
dock eröfrarne och de besegrade samman, och i förening
af-tvungo de konungarne den s. k. magna charta, som
innehåller grunddragen till engelska folkets fri- och
rättigheter. En långvarig kamp med Frankrike följdes
af blodiga inre strider, och sedan England anslutit
sig till reformationen, följde 1603 föreningen med
Skotland under en konungaätt. I en lång och ihärdig
kamp försvarade Englands folk sin politiska frihet mot
konungarnes anspråk på envälde och slöt sig efter hand
fastare samman med Skotland. Efter stuartska husets
fall 1688 har Englands frihet bestått oförkränkt och
riket har haft att fägna sig åt en uppblomstring,
nästan utan like i världshistorien, och en jättelik
utveckling af sitt kolonialvälde, från hvilket
Nord-Amerikas förenta stater visserligen lösgjort sig,
men som endast så mycket mera tillvuxit i alla andra
delar af jorden. Den enda mörka näcken på den ljusa
taflan bildar det olyckliga Irland, som engelsmännen
på 1100-talet började eröfra och där de öfvade
ett gräsligt förtryck. Det ursinniga nationalhat,
som däraf framkallats hos irländarne, synes nu i sin
ordning på väg att göra om intet alla Englands försök
att genom reformer förbättra Irlands ställning.
I spetsen för regeringen står en konung eller,
såsom nu, en drottning, högt vördad såsom rikets
representant, men med ringa makt och som sedan 1707
aldrig gjort bruk af sin rätt att vägra stadfästelse
å folkrepresentationens beslut. Regeringsmakten
utöfvas i själfva verket af ansvariga ministrar,
hvilka numera alltid utses bland majoriteten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
