Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
andliga krafter, som härigenom väcktes till lif,
förstod den ryska statskonsten slugt att göra bruk af
för mera världsliga syften. För denna statskonst var
Asovska sjöns besittning värdelös utan Svarta hafvets,
och äfven värdet af denna senare förringades i hög
grad, så länge Svarta hafvets utlopp vore i händerna
på en främmande makt, som genom att efter behag öppna
och stänga Bosporen för den ryska sjöhandeln hade
dess väl och ve i sina händer. Det närmaste målet var
nu att framtränga till Svarta hafvet, och det vanns
genom freden i Kutschuk-Kainardji 1774, hvari Turkiet
af stod båda stränderna af sundet vid Kertsch och en
del af Kaukasuslanden samt området mellan floderna
Dnjepr och Bug. Ej minst viktigt var att Ryssland fick
fri sjöfart på alla turkiska haf och rätt att inför
sultanen föra hans egna grekisk-kristna undersåtars
talan, hvilket öppnade en rikt flödande källa till
inblandningar i Turkiets inre angelägenheter. Halfön
Krim med omnejd, den sista spillran af det mongoliska
världsväldet och styrd af en ättling till dess
khaner, blef oberoende af Turkiet och till namnet
själfständig. Denna själfständighet innebar i
själfva verket ett beroende af Ryssland, som redan
1783 förvandlades till en verklig eröfring, då Krim
införlif-vades med ryska riket, utan att Turkiet kunde
hindra det. Framgången hade emellertid hos Katarina
väckt dj arf vare planer till lif, som gingo ut på
intet mindre än turkarnes fullständiga förjagande ur
Europa med hjälp af Österrike, som skulle få Turkiets
västliga landskap, hvaremot återstoden skulle bilda
ett nytt byzantinskt kejsardöme under en af Katarinas
sonsöner. Den storartadt anlagda planen misslyckades
dock till större delen. Österike utförde illa sin
del af det 1787 började kriget, och då Ryssland
måste vända en del af sina krafter mot Sverige,
där Grustaf III på västmakternas eggelse begagnat
sig af tillfället att börja det förut nämnda kriget,
ledde Suvarovs lysande segrar icke till det väntade
resultatet. De omhvälfningar, som samtidigt timat
i Frankrike, lade beslag på Rysslands uppmärksamhet
och förmådde det att afsluta freden i Jassy (1792)
utan annan vinning än det turkiska området mellan
Bug och Dnjestr. Svarta hafvets hela norra kust var
dock nu i Rysslands våld; på detta haf uppväxte snart
en mäktig rysk krigsflotta, och dess rikt fruktbara
kustland fylldes på otroligt kort tid af idoga ryska
åkerbrukare och blomstrande handelsstäder, af hvilka
Odessa intog det första rummet.
Medan en ödemark, förut endast befolkad af
nomadiserade, tatariska röfvarhorder, sålunda
förvandlades i ett rikt odlingsland, gaf Ryssland
samtidigt dödsstöten åt ett af Europas äldsta
riken. Karl XII:s försök att fastare grunda det
polska riket hade endast tjänat till att sänka det
ännu djupare ned i ett förfall, ur hvilket det ej
sedan mäktade resa sig, och som under de skilda
adelspartiernas förbittrade inbördes strider till
slut närmade sig till fullständig anarki. August II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
