Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
tillfälligt förbund mellan de påfliga och de
liberala en resning mot det protestantiska Holland,
som slutligen ledde till Belgiens upphöjande till ett
eget konstitutionellt konungarike under hertig Leopold
af Koburg. Polen, som under den stränge Nikolaus fått
svårare dagar, men som dock genom klokt bruk af det
mått af själfständighet det fått sig tillmätt skulle
kunnat ej obetydligt förbättra sin ställning, grep
1831 till vapen mot de öfvermäktiga ryssarne i hopp om
hjälp utifrån. Men denna uteblef, och brist på enhet i
ledningen försvårade kampen och bragte de ridderliga
polackarne att duka under för s j älf härskaren,
som därpå gjorde slut på återstoden af Polens
oberoende. I Spanien framkallade Ferdinand VII:s
förändring af tronföljden till förmån för sin dotter
Isabella efter hans död 1833 ett förbittradt inbördes
krig mellan hennes parti och anhängarne af konungens
broder Don Carlos. Kring denne slöto sig enväldets och
påfvekyrkans vänner, i följd hvaraf den unga Isabellas
sak understöddes af de liberala - ett namn, som nu för
första gången från Spanien utbredde sig kring Europa
- och med deras bistånd slutligen segrade. Äfven
i Portugal kämpade de liberala framgångsrikt for
en ung drottning, Maria da Gloria, dotter af den
till hemlandet återkomne Dom Pedro af Brasilien,
mot envålds- och prästpartiet under hennes farbroder
Don Miguel. I Italien och Tyskland, som grundligast
omstörtats genom den napoleonska tidens strider,
hade den därigenom framkallade utbredningen af
revolutionens grundsatser om frihet och människorätt
ledt till uppkomsten af nationalitetsidén, som kräfde
sammanslutning af alla stammar med gemensamt språk
till stora politiska enheter. Det häraf framkallade
sträfvan det efter Italieos och Tysklands enhet
tog sig i det förra landet uttryck i blodiga, men
snart undertryckta folkrörelser, men främjades i
Tyskland mera med lagliga medel, isynnerhet från’
universiteten, och vann där sin första seger 1837
genom stiftandet af den stora tyska t ull föreningen,
som med afskaffande af tullgränserna mellan skilda
landsdelar genomförde den ekonomiska enheten såsom
föregångare till den politiska.
Med Ludvig Filips, »borgarekonungens», tid kan
det sägas att det tredje ståndet, medelklassen,
kommit till makten i Europa. Det var dess idéer
och intressen, som kommit till utbrott i den stora
revolutionen, ehuru de mera framskridna elementen
snart ryckt till sig dennas ledning, men till makten
kom det först efter julirevolutionen. Europas flesta
stater fingo nu konstitutionella författningar
med ansvariga ministrar och en riksdag med
två kamrar. Äfven i England, hvars författning
härvid mestadels tjänade till mönster, förde 1832
års valreform därtill, att makten i underhuset
öfvergick från den lägre adeln l ill den högre
medelklassen. Denna öfverflyttning af den politiska
makten i olika händer var följden af en motsvarande
öfverflyttning, som långsamt, men säkert gått för
sig inoni det sociala lifvet. Där hade rikedomen allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
