Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
öfverlastade och sensualistiska maner, samt hans
samling af 154 sonetter i den af honom använda
friare formen.
Med tiden växte emellertid hans rykte äfven som
dramatisk författare ; hans pjeser spelades icke
endast med stormande bifall från folkets sida, han
vann äfven Elisabets och hofvets gunst. Därjämte
samlade han ej obetydligt med pengar, så att han 1614
som förmögen man kunde draga sig tillbaka ,i ro till
sin födelsestad. Två år senare afled han där, ärad och
aktad af alla. 1623 reste man till och med hans bild.
Emellertid var det en lång tid efter Shakspeares
död, som hans nanin var nästan glomdt i hans
fädernesland. Det var den store skådespelaren
G-arrick, som i midten af 1700-talet åter fäste
uppmärksamheten vid honom, och sedan blef han snart
uppskattad efter förtjänst, ej blott i sitt eget land,
utan i hela världen. Med den vaknande nyromantiken
fördes hans namn öfver Europa, och nu finnes det väl
intet europeiskt språk, till hvilket ej åtminstone
några af hans dramer äro öfverflyttade, och ingen
teater af konstnärlig betydelse, som icke inför-lifvat
flere af dem med sin spellista.
Shakspeares drama är typiskt för det
protestantiskt-romantiska dramat liksom de stora
spanska författarnes för det katolskt-romantiska.
Hos dem ligger den katolskt niouarkiska uppfattningen
som ett tyngande öde öfver det hela och dikterar
utgången. Hos Shakspeare är det hjältens egen
karakter, som bestämmer hans lott. Hans drama är
den härligaste lof sång öfver den mänskliga andens
frihet och själf-bestämmelserätt, men på samma gång
en manande fingervisning på dess eget ansvar.
.1 formen äro hans dramer romantiskt fria och veta ej
af den klassiska tragediens yttre tvång. Men deras
inre dramatiska byggnad är fast och koncentrerad. I
stil och uttryckssätt är Shakspeare ofta ytterst
realistisk, och han visar oss slående karakteristiskt
människorna sådana de äro, men alltid så, att vi där
bakom se skymta fram huru-dana de borde vara.
Det framsteg Shakspeares drama betecknar från den
marloweska skolan ha vi redan i korthet antydt;
det låg i handlingens strängare koncentration,
i uppfattningens ädelhet samt framför allt i
karakters-teckningens utbildande. Detta blir för
Shakspeare en väsentlig sak. Han grundar hela
handlingens gång ej i yttre omständigheter, utan i
hjältens karakter, och då måste det framför allt vara
honom angeläget att klart, allsidigt och djupsinnigt
belysa denna med all sin tankekrafts skärpa och sitt
poetiska sinnes in gif velse.
Det är till dramats alla arter Shakspeare sträckt sin
verksamhet, komedi, tragedi och historiskt drama,
som hos honom förvandlas till karaktersdraina med
historisk bakgrund, Sina ämnen tog han från alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
