Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - air-pipe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
air-pipe
F Talspråk. 24 P Lågt språk.
albinoism
pipe, s. sjö. etc. ventileringsrur. ~-plant, s.
växt som blott hemtar sin näring ur
luften. "v-poise, s. luftvåg. ^-proof, s. se
tight. ^-pump, s. luftpump;
ventilationspump i grufvor. ~-SaC, S. luftkärl hos fåglar.
~-Shaft, S. luft schakt i grufvor. ~-StOve,
s. kaiorifer, luftugn. ^-thermometer, s.
lufttermometer. ~-threadS, s. pl.
som-martråd, spindelväf. ~-tight, a. lufttät.
~-trap, s. luftspärr, vattenlås tin afstang-
ning af mefltiska ångor från kloaker, kanaler o. d.
~-trunk, s. ventilering sr ör i byggnader. ~
-tube, 5. luftrör. ~-valve, s. luftventil
i cn ångpanna. ^-vessel, 5. bot., zool. luftkärl;
mek. luftbehållare. ~-way, s. luftgång i
en luftpump; bärg. ventilationsledning. ~er,
-ür,5. en som vädrar; torkställning. ~ily,
-ill, ad. jfr finess, -inës, s.
luftighet; friskhet; bild. liflighet etc., jfr
~ing, -ing, s. vädring; värmning ei.
torkning framför elden; promenad i fria
luften; to give an föra ut på promenad;
låta gå, af skeda; to take an hemta
frisk luft. ~leSS, -lës, a. utan luft; i
saknad af frisk luft. ~y, 1. -i, a.
luftar-tad; luft-; luftig; overklig, tom; liflig,
munter; lättsinnig; ledig, ogenerad,
airy, 2. a’ri, se eyry.
aise, äz, s. bot. snarrefva (Cuscuta).
aisle, il, 8. byg. flygel; korsarm, korsflygel;
sidoskepp,-gång i en kyrka. ~d, -d, a.
försedd ined flyglar etc.
ait, at, 5. liten låg holme vanl. planterad med vide.
ajar, adja’r, ad. o. ap. på glänt, halföppen;
delade, stridiga (opinions).
ajutage, adj’otadj, s. ansatsrör, pip tin
ett vattenledningsrör el. vattenkonst.
ake, åk, se ache.
akimbo, akim’bo, ap. krökt; with one’s arms
med händerna i sidorna,
akin, akin’, ap. slägt, beslägtad (to, med);
befryndad, liknande,
aknee >f<, anè’, ad. o. ap. på knä.
alabandine, åiåbån’din, alabandite, -dit, s.
min. alabandin (manganblende).
alabaster, alabast’ur, s. alabaster;
parfymvas. ^-glaSS, s. mjölkglas,
benglas. alabastrian, -rian, a. af alabaster;
lik alabaster, alabastrite, -rit, s. oäkta
alabaster; parfymvas. alabastrum, lat.
-rum, s. (pl. -Stra, -strå), el. vanl. alabastrus,
-rus, s. bot. blomknopp.
"Hack, alak’, inter/. ack! o ve! ^aday
-adå’. interj. o ve! hjälp himmel!
^ri0US, alak’rms, a. glad, liflig. ~ly,
^d. alacrity, -l-iti, 5. glädtighet,
liflig-hurtighet; ifver.
fr. alamo’d, ad. o. a. på modet,
.; s. ett slags svart taft.
a-la-mort, tv., ålåm6’rt, ap. djupt bedröfvad,
modfäld, nedslagen.
: aland †, aland’, ad. i land; på det torra,
j alantiné, alan’tin, se inuline.
alar, à’lår, a. hörande till vingar, vin g-;
vingad; bot. sittande i ett grenveck.
alarm, ala’rm, s. ropet »till vapen»; mil. etc.
larm, larmsignal; alarm, tumult;
bestörtning (at, öfver); oro, ängslan; väckarverk
i ett ur; väckarur; va. kalla till vapen;
mil. alarmera; förskräcka, oroa; to give
väcka oro; to sound an göra (blåsa,
etc.) larm; to take (the) oroa sig, råka
i ångest; F ana oråd; under i oro,
ängslig, ~bell, s. stormklocka, ^-clock.
s. väckarklocka, ^-drum, s. larmtrumma,
^-gauge, s. inrättning i en ångmaskin,
som angifver torrkokning ei. för högt
ångtryck. ~-gun, s. larmskott; larmkanon.
~-pOSt, s. mii. larmpost. ^-watch, s. ur
med väckarverk. ~ed, -d, a. oroad,
förskräckt, uppskrämd (at, by, with)’,
orolig, bekymrad (for, för), ^ing, -ing, a.
oroande; F förskräcklig, singly, -ingli,
ad. ~ ill, farligt sjuk. ~ist, -1st, s.
orostiftare; en som söker oroa med ei. en
som lätt blir orolig af politiska
olycks-rykten.
alarum^, ala’rum, s. väckarklocka; se för öfr.
alarm.
alary, al’ari, a. vingformig, vinglik.
alas, ala’s, interj. ack! ty värr! ~ the day
(the while), % olyckliga dag! (stund!);
~ for (such)..., o ve, hvilken (: det är
illa bestäldt med...)!
alate f, l. ålà’t, ad. nyligen,
alate, 2. al’at, a. vingad; bot. vingkantad;
~d, -ëd, dets.
alatern, al’atern, s. bot. en buskväxt (Rham-
nus alatern us),
alb, alb, lat. -å, s. katolsk mess-skjorta.
albacore, årbåkèr,zool. bonit (fisk af makrill-
slägtet).
albata, äib&tå, ett slags nysilfver afv.
kalladt British plate (Sheffield plate) o.
German silver.
albatrOSS, al’batros, s. zool. albatross (Dio-
medea exulans).
albeit, albe’it, a’lbelt, konj. ehuru, fastän,
albescent, ålbës’ënt, a. hvitnande. albeS-
cence, -ens, s. hvitnande.
albicore, al’bikor, s. se albacore.
albification, albifika’sjun, s. hvitgörning;
tekn. hvitsjudning.
albinism, arbmizm, se albinoism.
albino, albi’no, albe’no, s. zool. albino ;
helio-fob. ^ism, -lzm, s. en albinos tillstånd;
sjuklig färgförändring hos växter och
djur.
far, å: fall, à: fat, à: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
