Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - antinomy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
apogean
)j< Mindre brukligt.
48 † Föråldradt.
appearance
antinomy, antin’^mi, -’–-, 5.
motsägelse mellan två lagar ei.
lagbestämmelser; m. antinomi.
(anti)papal, -pa’pal, ^papistical, -papist’-
ikåi, a. antipapistisk. ^parallel,
-paralel, a. löpande parallelt, men i motsatt
riktning (to, emot), ^paralytic,
-parå-lit’ik, a. tjänlig mot lamhet; s. medel
mot lamhet, ^pathetic(al), -pathet’ik(al),
spathic, -path’ik, ^pathous, -tip’athus,
a. ej sympatisk, antipatisk (to, emot).
pathy, -tip’athi, s. motvilja (ito, against%).
^phlogistic, -flédjistfik, a. kem. hist, riktad
mot eldämneteorin; med. tjänlig mot
inflammation; s. medel mot inflammation,
antiphon, an’tifon, se ~al, -tif’onal, a.
jfr sjungen växelvis; s. se följ. ~ary,
-tifonari, s. rom. kat. sångbok
innehållande psalmer, messan etc. ~ic, -’ik,
~ical, -’ikål, se ^al. ~y, -tif oni, s.
kyrklig växelsång (af dubbel kör); mus.
anti-foni.
(anti)physical, -fis’ikal, a. stridande mot
naturens lagar, ^podal, -tip’odal, a. af
följ. ^pode, -pod, S. (pl. -S, -z, af lärde
uttaladt -tlp’odez) antipod (invånare på
motsatta sidan af jordklotet). ^p0d6an, -pode’an, a.
jfr föreg, ^poison, -poj’zn, s. motgift.
~po-pe, -’ -pop, s.motpåfve. ~priest, -’ -prest,
s. presthatare, ^puritan, -pu’ritan, s.
fiende till puritaner, till puritanism.
antiquarian, antikwa’rian, a. antikvarisk,
hörande till forntiden; s. fornforskare;
ett slags ritpapper (i format: 52,/2X30,/2
tum). ~ism, -Izm, s. kärlek för
forn-forskning. antiquary, an’tikwari, s.
fornforskare, antikvarie;
antikvitetshandlare ; a. † forn, ålderdomlig,
antiquate, an’tikwat, va. göra föråldrad;
afskaffa, upphäfva. ~d, -ed, a.
föråldrad. ^dness, -ëdnës, ~ness, -nës, se
följ. antiquation, -a’sjun, 5.
gammalmodighet; afskaffande,
antique, ante’k, a. antik, gammal, forntida
is. tillh. den romerska o. grekiska kulturen;
gammaldags; fornartad; underlig, löjligt,
se antic; s. fornlemning, fornsak, antik;
~ gold, tekn. gult guld (legering af guld och
silfver). ~ly, -ii, ad. ~neSS, -nës, s.
uråldrighet; fornt utseende.
antiquist)fc, an’tikwist, s. fornforskare.
antiquity, -tik’witi, s.forntid; fornlemning;
fornsed; uråldrighet, hög ålder.
(anti)renter, -rën’tur, s. motståndare till
grundskatter. ^Sabbatarian,
-såbatà’-rian, s. en som är emot sabbatens stränga
helighållande, jfr sabbatarian. ~SCianS,
-isj’ianz, -is’jånz, ^SCii, -lsj’ii, -is’ü,
s. pl. folk, sora bo på ömse sidor om
ekvatorn, så att deras skuggor
middagstiden falla åt motsatta håll (dets. som
antæci). ^SCOrbutiC, -skérbu’tik, a. med.
tjänlig mot skörbjugg; s. medel mot
skörbjugg. ^-scriptural, -skrip’tural, a.
fiendtlig ei. stridande mot den heliga skrift;
s. P plumpt språk. ^Septic, -sëp’tik, a.
o. s. (medel) med. motverkande
förruttnelse. ~slavery, -sla’vuri, s. o. a. kämpande
mot slafveri. ^SOCial, -so’sjal, a.
samhälls-fiendtlig, ^spasmodic, -spazmod’ik, a.
med. krampstillande; s. medel mot kramp.
~splenetic, -spiënëtflk, a. tjänlig
mot mjältsjuka; s. medel mot mjält. juka.
~theist, -the’ist, s.gudsförnekare.
~the-sis, -tith’esis, s. (pl. ^theses, -sèz)
antites; kontrast; motsats. ~thetic,
-thët’-ik, ^thetical, -thëtfikål, a.
motsättande, antitetisk. ~type, -tip, s. motbild,
urbild, förebild sarsk. teol.; aftryck.
typical, -tip’ikal, a. motbilden tillhörig,
antitypisk. ^VaCCifliSt, -vak’sinist, s.
motståndare till vaccinering, ^venereal,
-vënè’rëål, a. med. tjänlig mot veneriska
sjukdomar,
antler, ant’lur, s. horn på hjortdjur; gren
af hjorthorn. ~ed, -d, a. hornprydd,
grenig.
antoeci, lat., ante’si, s. pl. antoiker (de som
bo på samma meridian, men på motsatta
sidor af ekvatorn och lika långt därifrån),
antrorse, antro’rs, a. bot. vänd framåt
(uppåt).
anUS, iat., a’nus, s. anat. anus,
anvil, an’vil, s. städ äfv. bild.; va. % forma
på städ; it is on the det är under
arbete, i görningen,
anxiety, ångzi’ëti, s. ängslan, bekymmer,
oro; längtan; klämma; med. beklämdhet.
anxiOUS, angk’sjus, a. ängslig, bekymrad,
orolig (about, for); ängslig, beledsagad
af oro (labour, etc.); ifrig, längtande,
angelägen (to, att); med. beklämd. ~ly,
-li, ad. ~neSS, -nës, s. ängslighet,
ängslan.
any, en’i, indef. (a.) pron. en, någon, några
(jfr some)-, hvilken som hälst, hvarje, alla
möjliga; ad. något, i någon grad, alis;
~ longer, något längre, vidare; ~ more,
något mer, ytterligare. <^body, ~One,
indef. (s.) pron. någon; hvem som hälst,
en hvar; F en som »är» ngt, person
af betydenhet. ~hOW, ad. F på
något sätt, huru som hälst; i alla fall; P
»si och så», ^thing, indef. (s.) pron.
något, hvad som hälst, alt; ~ but, alt
utom, ingenting mindre än; as med ett
adj. as ~ F, så ... som möjligt (»som ...
kan bli»); for ~ I know, så vidt jag vet;
i: note, h: do, h-, nor, o: not, à: tube, u: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
