Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - are ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
}j< Mindre brukligt. 49 † Föråldradt.
äristate
are, år, 1, 2, 3. pers. pl. pres. ind. af be, äro,
ären.
area, å’rèà, s. yta; ytinnehåll; öppen plats;
sänkt gårdsplan mellan ett hus och
gatan; med. en hårsjukdom. -al, a.
areal-, yt-.
areca, årè’kå, s. bot. arekapalm; dess frukt,
betelnöt (äfv. ~ nut).
areek, årè’k, ad. o. ap. rykande,
arefaction, årëfåk’sjun, s. torkning,
uttorkning. arefy, år’èfi, va. torka, uttorka,
arena, årè’nå, s. (pl. äfv. lat. -nae, -nè) arena,
stridsbana i en amfiteater; täflingsplats.
~ce0US, -na’sjus, ^riOUS, -na’rius, a.
sandaktig, sandig. ~tion, -na’sjun, s. med.
sandbad.
areniiitic, årënilifik, a. sandstens- (t. ex.
harg).
arenose, år’ënos, arenous, år’ënus, a.
sandig.
areola, lat., årè’olå, S. (pl. -IcB, -le) naturv.
litet fält, maska, mellanrum; anat. ringen
kring bröstvårtan, kringblemmor o. d. ~r,
-lår, a. hörande till, liknande en areola;
~ tissue, anat. bot. cellväfnad. ~te, -låt, a.
naturv. nätlikt indelad i små fält. areole,
a’reol, se areola.
areometer, årèom’ëtur, s. sänkvåg,
instrument att mäta vätskors specifika vigt.
areometrical, -mëfrikål, a. areometrisk,
areometry, -tri, s. areometri.
areopagite, årèop’ådjlt, s. medlem af Areo-
pagus, -ågus, S. areopag (domstol i Aten),
argal, a’rgal, se argol.
Argandlamp, å’rgåndlåmp, s. argandisk
lampa.
argent, å’rdjënt, s. her. silfverfärg; biidi.
silfver; a. silfverhvit, silfverglänsande.
~al, -’tål, a. silfverhaltig; silfver-.
an, -’-ån, ~ane, -’-ån, s. nysilfver.
ation, -å’sjun, s. försilfring. ~ic, -’tik,
a. silfver-. ^iferOUS, -if’urus, a.
silfver-förande, silfverhaltig. ~ine, -’ - in, a.
silfver-; lik silfver; s. zool. silfverfisk (en
art lax, Argentina); min. skifferspat; hvit
försilfrad metall (afv. German silver).
~ite, -’-it, min. silfverglans,
argil, a’rdjil, s. krukmakarlera; lerjord.
laceous, -å’sjüs, a. lerhaltig. ^liferOUS,
-if’urus, a. lerhaltig, innehållande mycket
lera. ~lite, -it, s. lerskiffer. ~litic, -lt’ik,
a. lerskifferhaltig. ~lo-, -djil’6-, i sms.
ler- (t. ex. ~ -ferruginous, innehållande
järn och lera). ’X/|OUS, -’us, a. lerhaltig,
lerartad.
Argive, a’rgiv, a’rdjiv, a. geog. hörande till
Argos, argivisk; grekisk; s. grek.
argo|, a’rgol, s. rå vinsten; torkad dynga
till bränsle.
argosy, ä’rgosi, s. förr stort spanskt ei.
portugisiskt handelsfartyg,
arguable, å’rguåbl, a. bevislig; mottaglig
för skäl.
argue, a’rgu, vn. anföra grunder, tala (in
favour of ’, för; against emot); räsonnera,
disputera (against, with, med); döma,
sluta (from, af); va. anföra skäl för,
bevisa; visa (ngt, ngn vara), röja; vittna
om; undersöka, dryfta, diskutera;
be-skyllaf; to ~ a person into (out of) an
opinion, genom räsonnemang få ngn att
omfatta (frångå) en åsigt; to ^ a thing
into another, bevisa att ngt är ngt annat.
~r, -ur, s. en som räsonnerar etc.
arguing, -ing, prt. af föreg.; s. räsonnemang,
dispyt.
argument, a’rgument, s. slutsats, bevis;
slutledning; bevisföring; stridsfråga;
ämne som afhandlas; hufvudinnehåll, »kort
begrepp» af en bok; mat. astr. kvantitet på
hvilken en serie af tal i en tabell beror;
vn. )(< se argue; to hold an förfäkta en
åsigt, disputera. ~al, -’ål, a. bevisande;
bevisnings-, ^ation, -a’sjun, s.
bevisföring; räsonnemang, dispyt. ~ative,
-’åtiv, a. bevisande, innehållande bevis
(of, för); följdriktig; disputerande, gräl-
sjuk. natively, -’åtivii, ad. ~ativeness,
-’åtivnës, s. egenskap att vara bevisande;
begär att disputera.
Argus, a’rgus, s. pr. myt. Argus; vaksam
människa. ~-eyed, a. somhar Argus-ögon
(hvars vaksamhet intet undgår). ~-shell,
s. zool. en art porslinssnäcka,
argute, argu’t, a. skarpsinnig; gäll,skarp†.
~ly, -li, ad. ~ness, -nës, s.
skarpsinnighet.
argyle, a’rgil, s. dubbelbottnad te- ei.
kaffekanna af bleck,
aria, it., a’ria, s. sångstycke, melodi, aria.
Arian, å’riån, a. ariansk; s. teol. anhängare
af Arii lära: ~ism, -izm.
arid, ar’id, a. torr om jord; äfv. bild. förbränd.
~ity, -’iti, ~ness, -nës, 5. torrhet;
torka; med. utmagring; bild. känslolöshet,
stelhet.
aright, åri’t, ad. rätt, riktigt; väl.
aril, år’il, ~lus, lat., åril’us, s. bot. fröhylle.
~late, -åt, elated, -åtëd, ~led, -d, a.
försedd med fröhylle.
ariose, ar’ios, a. melodisk,
aripple, årip’l, a. krusig, krusande sig.
arise, åri’z, vn. (imp. arose, kro’z.pp. arisen,
ariz’n) stiga upp, resa sig upp äfv. wid.
(against, mot); uppgå om solen etc.; uppstå
i alla bet.; uppkomma; härröra (from).
arista, lat., åris’tå, S. bot. borst på gräsens
blomfjäll. ~te, -tåt, a. försedd med borst.
i: note, è: do, 6: nor, t: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-Sv ensk ordbok. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
