- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
123

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brandling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oalandra

>fC Mindre brukligt. 123 † Föråldradt.

caliatour-wood

~ling, -ling, 5. daggmask. ~rith, -rith,
s. lok. trefot; järnring; brunnsskrank. ~y,
-i, 5. Engi. konjak; Am. konjak cl. bränvin
af cider ei. persikor o. d.; destillerad
spritdryck, bränvin; ~ and water, konjak och
(kallt) vatten; ~ balls, konfektkulor med
konjak; ~ faced, rödbrusig; ~ fruits,
frukt inlagd i konjak; ^ pawnee, ind. si.
för ~ and water; ~ wine †, konjak,
brangle /(C, brang’gl, se wrangle.
brank, brångk, (1.) se buckwheat; (2.) lok. se

scolding-bridle; Skotl. ett slags grimma.
brankursine, brångk’ursin, se bear’s-breech.
bran I in, brån’lin, s. ett slags liten forell,
branny, brån’i, a. af kli; kliartad.
brant, brant, s. (äfv. ~-gOOSe)scbrand-goose;

äfv. i st. f. följ. ~-fOX, se br and-fox.

brasen, se braxen.

brash, bråsj, (l.) a. häftig, hastig,
obetänksam; (2.) a. Am. skör; s. isstycken, krossis;
afbrutna kvistar; geoi. krosstenslager; med.
häftigt sjukdomsfall Skotl.
brasier, se brazier.
brasil, se brazil.

brasque, brask, 5. bärg. blandning af kol-

stybb och lera tin stybbeshärd.
braSS, bras, s. legering af koppar och zink
: mässing (yellow malm; brons;
koppar (red ~ äfv.: röd mässing, tombak);
bild. F oförskämdhet; mek. lagerpanna, pl.
tapplager; si. pengar; pl. (~es, -ez)
metallkärl, -redskap; mek. tapplager; i
graf-stenar inlagda plåtar med inskrift; min.
stycken af svafvelkis i stenkol; va.
öfverdraga med ~-ball, 5. mässingskula (3

sådana äro i Engl. vanlig skylt för pantlånekontor).

~-band, s. mässingskvartett (-kvintett
etc.). ~-battery, 5. mässingsbleck;
mässingskärl kollekt. ~-beater, s.
mässings-slagare. ~-bell, se eccentric bell,
^-clippings, s. pl. mässingsskrot, -spink. ~
-dust, s., ^-filings, s. pl. metallfilspån.
~-foil, s. oäkta bladguld. ~-forge, s.
mässingsbruk. ~-founder, ~-maker, s.
gelbgjutare. ~-leaf, s. flittermässing; äfv.
se "»-foil. ~-ore, s. min. galmeja,
zink-spat. ~-plate, s. mässingsplåt. ~-plate
-merchant, s. agent för kolhandel. ~
-Shruff, s.mässingsskrot.
~-S0der,~-S0l-der, s. mässingslödning; slaglod. ~
-visaged, a. fläck, ^-works, s. pl.
mässingsbruk. ~age, -adj, s. förr skatt till
bestridande af myntningsomkostnader.
brassart, bras’urt, s. öfverarmskena nå
rustning.

brasse, brås, s. zool. gös (Lucioperca).
brasset, brås’èt, s. förr hjälm,
brassiness, bra’sines, s. likhet med mässing,
jfr följ. a. brassing, -sing, s. öfverdragning

med mässing, brassy, -si, a. mässings-,
malm-; lik mässing; hård; F oförskämd,
fräck.

brat, bråt, s. barnunge; lok. förskinn; iok.
skinn på mjölk o. d.; hud; Skotl. drägellapp;
zool. se turbot; pl. lumpor; afföda†.
brattice, bråtfis, s. bärg. afplankning i ett
schakt.

brattle, bråt’1,5. prov. smattrande; våldsamt
slag, häftig rörelse; vn. dundra, skrälla,
smattra; va. kvista träd.
brauls, brålz, s. pl hand. blå- och hvitran-

diga bomullsdukar,
braunite, bra’nit, s. min. braunit (manganoxid),
bravado, bråvå’do, s. skryt, trots,
brave, bråv, a. modig, tapper, vågsam,
djärf; ädel, förträfflig, rättskaffens;
ståtlig, präktig, härlig; prydlig, grann,
prunkande)^; lok. bra, vid god hälsa; s.
våghals ; indiansk krigare; öfversittare †;
trots†; skryt†; va. trotsa, bjuda spetsen;
yfvas öfver †; göra skön †. ~|y, -li, ad.
~neSS, -nes, s. djärfhet, mod. ~ry, -un,
s. mod, tapperhet, oförskräckthet,
storsinthet; prakt, ståt; skryt †. braving,
-ing, prt.; a. trotsande; s. trots,
bravo, it., brå’v6 (brå’vo), s. (pl. ~es, -z)
bandit, lejd lönmördare; interj. bravo!
bravura, it., bravo’ra, s. mus. bravuraria;

mus. bravur,
braw, brå, a. Skotl. fin, vacker; elegant,
brawl, brål, vn. gräla, skrika; larma, bullra;
va. bortskrämma genomlarm; s. (högljudd)
träta, skrik, larm; oljud, oväsen;
upplopp; ett slags runddans †. ~er, -ur, s.
grälmakare; en som gör oväsen. ~ing,
-ing, prt.; a. grälande; sorlande; s. gräl;
oväsen; jur. »förargelseväckande
beteende» inom kyrka el. dess område,
brawn, bran, s. fläsk af vildsvin; salt fläsk;
pressylta; köttig del af kroppen,
(framstående) muskel; muskelstyrka†; arm†;
va. göra muskelstark †; nedsalta
(viid-svius)fläsk. ~-fallen †, a. afinagrad. ~er,
-ur, s. vildsvin(sstek). ~iness, -inës, s.
köttighet, fasthet; styrka. -i, a. köttig,
muskulös; stark; bild. härdad,
braws, bråz, s. pl. Skotl. bästa kläder, »stass».
braxy, bråk’si, s. ett slags inflammation hos
får; får(kött) angripet af ~; a. sjuk af ~
bray, brå, (l.) va. stöta, krossa, mala
sönder; rifva färg; (2.) vn. skria om åsnor;
skrälla; smattra; s. åsneskri; skräll; (3.)
s. † jordkulle; sluttning, höjning;
jordvall; torn, blockhus. ~er, -ur, s. (1.)

mål. boktr, löpare hvarmed färgen omröres; (2.)
s. en som skriar som en åsna. ~ing, -ing,
(1.) prt., a. stötande; skrällande; s. skräll,
smattrande, larm; (2.) prt.; a.;s. skriande.

6: note, o: do, è: nor, o: not, i’i: tube, à: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free