- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
139

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - burial-service ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oalandra

>fC Mindre brukligt. 189 † Föråldradt.

caliatour-wood

ningsritual. buried, -id, (imp. o.) pp. af
bury, begrafven (äfv. bild. in, i), burier,
-iur, s. en som begrafver,
burin, bu’rin, s. grafstickel.
burke, bèrk, (eg. S. pr.) va. kväfva (eg.
människor för att sälja liken till anatomi
-salen).

burl, bérl, s. knut på tråd, noppa på tyg;
va. noppa kläde, o. d. ~er, -ur, s. noppare;
pl. nopptång.
burlace, bë’riàs, se burdelais.
burlap, be’rlap, ~se, -s, S. buldan till
säckar o. d. ; jute- el. hampväfnad till
gardiner o. d.

burlesque, fl-., burlesk’, a. groft komisk;
tokrolig, »besatt»; s. putslustig
förvrängning; fars; va. förlöjliga, travestera,
burliness, be’rlinës, s. tjockhet, fetma,
omfång; dugtighet; buller,
burling, be’rling, (jfr burl)prt.; s. noppning.

~-iron, s. nopptång.
burly, be’rli, a. grof till kroppsbyggnad, frodig,
fet, dugtig; fyld, full; bullrande,
larmande,
bum, bërn, 1. s. Skoti. bäck.
bum, bërn, 2. va. (imp. o. pp. reg. ei. ~t, -t)
bränna i alia bet. (with, med,på); tekn.
äfv.inbränna t. ex. en bokstaf; afbränna äfv-: glödga
vin; jfr carbonize; bränna vid, upp;
förbränna; brännmärka;
(ibowling-spe\et)tillfälligtvis rubba (the boiol); vn. brinna äfv.
bild. (with, af ; to med inf., af begär att ...);
bränna(s); lysa; glöda; förbrännas om stål
etc.; F i lek vara nära; s. bränning af tegel o d.;
brännsår; brand; brandskada;
brännmärke; ~ daylight, bränna ljus medan
det ännu är dager; ~ one’s fingers,
bränna fingrarna på sig äfv. bild.; the light
blue (dim), ljuset brinner matt, »sömnigt»;
~ away, (vn.) brinna ut; ^ down, (va.)
bränna upp, lägga i aska; (vn.) brinnaned;
~ in, (va.) innebränna; (vn.) brinna inne;
~ on, (vn.) fortfara att brinna; ~ together,

tekn. löda ihop med smält metall af samma slag;
~ up, (va.) bränna upp; (vn.) brinna upp;
torka; (to feel etc.) all of a alldeles
glödhet. ~er, -ur, s. en som bränner

kol, tegel, o. d.; brännare på lampor, gasrör, o. d.

burnet, be’rnet, s. bot. namn på pimpinell
o. beslägtade (Poterium, Sanguisorba
etc.). ~-mOth, s. zool. en skymningsfjäril
(Sphinx). ~-rOSe, s. skotsk ros.
~-Saxi-frage, s. bot. anis (Pimpinella).
burnettize, bë’rnëtiz, va. tekn. inpregnera

trä, väfnader, tågverk o. d. med klorzinklösning.
burning, be’rning, prt. af burn, 1.; a.
brännande; brinnande, i låga, i eld och
lågor, glödande, häftig äfv. bild.; förtorkad)J<;
s, brand; brännande, bränning, tekn. jfr

baking; scent, jagt. färskt spår. ~-bush,
s. bot. Euonymus atro-purpureus. ~-glaSS,
s. solglas. ~-hOUSe, s. bärg. rosthus. ~
-in, s. innebrännande; tekn. inbränning af

färg i gias. ~-mirror, ~-reflector, &.
brännspegel. ~-point, s. antändningstempera-

tur för petroleum, o. d.

burnish, be’rnisj, va. göra blank, blänkande;
polera; uppdraga i svarfstol; vn. blifva
blank; växa ut, utveckla sig; s. >|< glans,
polityr. ~ed, -t, pp.; a. blank,
blänkande; ~ gilding, förgyllning med bladguld.
~er, -ur, s. polerare; poleringsverktyg
(stål, sten, fil, etc.). ~ing, ing, prt.; polering
etc., jfr föreg. V.; ~ Stick, polerstål; skomakares
’putsholt.

burnoose, be’rnoz, burnos, -noz, s. burn us,

(eg. arab.) kapprock med kapuschong; lätt
fruntimmerskappa,
burnt, pp. af burn; ~ ear, sot på säd; ~
liquor (wine), glödgadt vin, glögg; ~
offering, ~ sacrifice, brännoffer; ~ sorrel,
svartbrun (häst); ~ out (out of house and
home) husvill genom eldsvåda, brand
skadad; ned-, utbrunnen; ~ to, vidbränd,
burr, ber, s. grad (skarp kant); kant på
metallarbeten, gjutsöm; järnring på en
kanon ei. lans; tekn. metallstycke som slås ut
genom punsning; nitbleck; örsnibb;
hornknopp på rådjur; flocksilke; gutturalt uttal
af r, skorrning; taggig frukt, jfr bur;
se vid. clinJcer; vn. skorra. ^-millstone,
~-StOne, se buhrstone. ~-0ak, s. bot. en
amerikansk ek (Quercus macrocarpa).
~-pump, se bilgepump. ~-W0fk, se rustic
work.

burrage, bur’adj, se borage.
burraspipe, bur’aspip, s, flaska för frätande
ämnen.

burrel, bur’ël, s. rödt smörpäron. ~-fly, s.

broms. ~-Shot, s. skrotskott.
burrock, bur’ok, s. liten dam tm fiskfångst,
burrow, bur’o, l. se borough.
burrow, bur’o, 2. S. jordkula för kaniner, o. d.;
potatisgrop, jfr camp; bärg. hög af
ofyndigt bärg; afskräde; vn. gräfva i jorden;
bo i jordkulor, gräfva ned sig äfv. bild.;
gömma sig. ~-duCk, s. zool. grafand (Anas
tadorna).

blirry, be’ri, a. full med kardborrar; lik en
kardborre.

bursar, be’rsur, s. skattmästare i ett kloster
el. en skola; univ. stipendiat, ^ship, -sjip.
s. skattmästarsyssla. -i, (kloster- ei.
skol-) kassa; univ. is. Skoti. stipendium,
burse, bërs, s. börs†; Skoti. univ. stipendium;
börs (byggnad) †.

burst, bërst, vn. (imp. burst; 7?/?. burst,
en †, -n) brista, remna, spricka, springa

6: note, o: do, è: nor, o: not, i’i: tube, à: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free