Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - devoid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
devoid
F Talspråk. 312 P Lågt apråk.
diachylum
devoid, dèvojd’, va. † aflägsna, borttaga;
ap. blottad, tom (of, på: saknande, utan),
devoir †, fr., dëvwo’r, s. pligt, tjänst;
(skyldig) höflighet; artighet,
devolution, dëvélu’sjün, s. nedrullande ))<;
Öfvergående (upon, to, på, till en
efterträdare), hemfall,
devolve, dèvoiv’, va. poet. rulla, välta ned;
öfverflytta, öfverlåta,låta tillfalla (upon,
to, på, till; into one’s hands); vn. rulla ned
†; öfverflyttae, öfvergå, hemfalla (upon,
to, på, till: tillfalla, falla på ngns lott).
~ment, -mënt, s. öfverlemnande,
öfvergående, tillfallande, hemfall(ande).
Devon, dëv’un, S. (eg. pr. förkortning af ~Shife)
en boskapsras. ~port, s. (eg. pr.) ett slags
skrifbord, ’vian, -vo’nian, a. geoi.
devo-nisk. (d)~ite, -vonit, s. min. wavellit.
devoration % dëvorà’sjun, s. uppslukande,
devote, dëvo’t, va. helga; inviga, (upp)offra
(äfv. to destruction, to the flames); egna
(to, åt), använda (to, på); ~ one’s self,
uppoffra sig, helt och hållet egna sig,
hängifva sig (to, åt). -ëd, pp.; a. (to)
egnad, bestämd (åt); offrad till
undergång, dömd; starkt fästad (vid),
tillgifven; hängifven, begifven (åt, på). ~dly,
-edli, ad. innerligt, hängifvet. ~ dness,
-èdnës, s. hängifvenhet (to, till). ~e, -è’,
s. en som är helt hängifven ei. helt och
hållet går upp uti (to); dyrkare,
tillbedjare, entusiastisk anhängare (to, af);
bi-gott människa, »läsare». ~ment>|<,-mënt,
se devotion. ~r, -ur, s. en som inviger
etc.; dyrkare,
devotion, dëvo’sjun, 5. helgande, invigande;
fullständigt egnande {to, åt); uppoffring
(for, för); hängifvenhet (to, till, för);
fromhet; andaktsöfning, bön; gärd af
hängifvenhet †; to per form, to be at one’s
förrätta sin andakt. ~al, -al, a.
andäktig; andakts-(ea,e?*c/se5),- ~ habits,
si. knäsvaghet hos hästar. ~alist, -aiist,
~ist, -ist, 8. gudlig, from människa;
ofta bigott människa, fromlare, »läsare»,
devour, dëvau’r, va. uppsluka äfv. bild.;
förstöra; förslösa; sluka (äfv. bild. the
contents of a book; with the eyes). <v,er, -ur,
s. en som uppslukar etc. ~ing, -ing, prt. ;
a. uppslukande, förtärande, singly,
-mgli, ad. med glupskhet, girigt.
deVOUt, dëvau’t, a. from, gudfruktig;
gudlig; andäktig, hängifven; innerlig,
allvarlig, uppriktig, ifrig (ivish); s. † se devotee.
~leSS, -lës, a. andaktslös. "JeSSneSS,
-lësnës, s. brist på andakt. ~ly, -li, ad.
hängifvet; med andakt; allvarligt,
innerligt. ~neSS, -nës, s. fromhet,
andäktighet ; hängifvenhet, etc., jfr devout.
dew, du, (ofta i pl.) s. dagg äfv. biid.: friskhet;
va. fukta; vn. † småregna. —berry, s.
blåhallon (af RubuS Cæsius m. fl. arter).
—Claw, s. benutsprång, rudimentär tå
baktill på vissa djur, ss. hjortar etc. ~-CUp, S.
ottesup åt skördefolk (äfv. —dHnk) J bot.
daggkåpa (Alchemilla vulgaris). <vdrop,
s. daggdroppe. ~fall, s. (tiden för)
daggens fallande. —lace, se —snaiZ. ~lap,
s. dröglapp, hudfåll på oxens hals, F om
dylikt på människor; prov. ylleSOCka. "flapped,
~lapt, a. jfr föreg, —pOint, S. meteor, dagg-
punkt. —retting, s. linrötning i fria
luften. —Snail, s. snigel. —Stone, s. en
kalkstenssort från Nottinghamshire. ~
-WOrm, s. zool. daggmask (Lumbricus).
finess, -inës, s. daggighet, fuktighet af
daggen. ’■v/leSS, -lës, a. utan dagg. -i,
a. daggig äfv. bot.; lik dagg; fallande sakta
som daggen,
dexter, lat., dëks’tur, a. numera blott her. höger
; (: venster för åskådaren); ~ chief point, her.
i ginstammens högra fält (längst upp tin
ven-! ster för åskådaren). eg. lemmarnas
I färdighet, ledighet; behändighet,
hän-i dighet; skicklighet, finhet, fyndighet.
’ ~0US, -us, a. öfvad, händig; färdig, rask,
! snäll; skicklig; fyndig, skarpsinnig. —
I ousness, -usnës, s. se f\>ity.
dextral, dëks’tral,
a. is. vetensk. llögei’-; ~
I shell, högersnäcka.
I dextrine, dëks’trin, s. ken), dextrin,
stärkel-! segummi.
i dextrogyrate, dëkstrodji’ràt, a. om kristaller
vändande ljusstrålar åt höger,
dextrorsal, dëkstro’rsal, dextrorse, -tro’rs,
a. vetensk. om spiraler stigande från höger
till venster.
dextrOUS, deks’trus, se dexterous.
! dey, dà, 8. (1.) dey (turkisk ståthållare ss. i Algier);
(2.) s. † däja.
dhoor(r)a, dhurra, dur å, se durra.
di-, gr. di, prefix i kem. termer (innehållande)
två (ekvivalenter af ngn beståndsdel).
I diabase, di’abas, s. min. diabas, grönsten.
! diabetes, diabe’tez, s. med. sockersjuka,
dia-I betic(al), -bëtlk(åi),
a. med. sockersjuks-;
lidande af sockersjuka.
; diabolic, ~al, diåborik(ål), a. diabolisk,
djäfvulsk(t) elak, skändlig, grym.
~al-ness, -nës, s. djäfvulskhet. diabolism,
- - - lizm, s. djäfvulskhet; besatthet af
djäfvulen.
diacaustic, diaka’stik, a. brännande genom
I refraktion, bränn-; s. med. ngt som
bränner genom refraktion (ss. solstrålar genom
solglas); mat. refraktionsbrännlinie (: ~
curve).
I diachylon, gr., (-lum, lat.) dlak’il6n, (-lum),
k: fate,* å: far, i: fal], à: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine 1: fin, | fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
