- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
458

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - finless ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

foresighted

T Talspråk. 458 P Lågt språk.

forget

finleSS, fin’les, a. fenlös, saknande fenor.

finlike, -lik, a. fenlik, fenartad.
Finn, fin, s. geogr. finné,
finned, find, a. försedd med fenor; med en
bred utstående kant på hvardera sidan
om en plog. finner, -når, s. se finback.
finnikin, fin’ikin, s. perukdufva.
Finnish, fin’isj, a. finsk,
finny, fin’i, a. försedd med fenor, fenig;
fen-; is. poet. fisk- (ss.: ~ tribes, »hafvets
invånare»). j

finochio, fincrkiö, 5. bot. söt fenkål (Fæni-

culum dulce).
fiord, norsk., fjord, 5. fjord,
fiorin, fi’orin, s. bot. kryphven (Agrostis
sto-lonifera, äfv. ~-graSS).

fip, fip, förk. af följ.

fippenny-bit,fip’ènibit,s. F fempencestycke.
fir, fir, s. bot. (äfv. ~-tree) fura, tall (slägt.
Pinus), äfv. gran (Abies); furuvirke; red
tallvirke, furuvirke; white
granvirke; ^ in bond, byg. inmurade timmer
(-stycken); common {pitch-)**, gran
(Abies excelsa); Scotch tall (Pinus
sylvestris); silver etc. se d. o., sms. ^

-apple, ~-eone, s. (gran-) tallkotte; byg.

ett kottelikt ornament i anglonormandiska
stilen. ~-mOSS, s. bot. luslummer
(Lycopo-dium Selago). ~-tribe, s. (the **)
barrträdens familj (Coniferae). ~-W00d, s.
furuvirke, jfr ofvan,
fire, fir, s. eld (i alla bet. äfv. mil. o. bild.); brand,
eldsvåda; låga, brasa; bål; sjö. fyr (t. ex.
& ångbåt); eldstad; mii. eldgifning; mii.
äfv. (en) salva; bild. flamma, låga, glöd,
häftighet; glans, sken, ljus, poet. stjärna;
va. antända; sätta i brand äfv. bild.;
göra upp eld i eldstad, under panna,
uppelda äfv. biid.: »sätta i låga»; affyra,
afskjuta skott, kanon etc.; veter. bränna med
brännjärn; inflammera; vn. fatta eld äfv.
bild. ; mil. gifva eld, skjuta (at, on, på);
~! elden är lös; mii. fyr! brisk Greek ~
etc., se under dessa ord; liquid brandsats af
fosfor löst i kolsvafla; open bä^g. öppen
(svets)härd; to carry ** and sivord through
(a country), förhärja med eld och svärd
(: to waste with ** and sword); to catch
(take) fatta eld, antändas, äfv. biid.
uppflamma; to cry ropa »elden är
lös»; to hang se h.; to lay (build) a
lägga i ordning bränsle till en eld, göra
upp eld: to make a to light a
göra (tända) upp eld; to miss klicka;
to open mil. öppna eld (at, on, på); to
put (set) ** to, sätta eld på, särsk. anlägga
eld i, antända; it is like ** to powder, ordspr.
det är som (att sätta) eld i krut; to die by
blifva lefvande bränd (på bål); between

two **s, mellan tvänne eldar biid. ss. i sv.;
by a slow vid sakta eld; by the vid
(framför) elden; vid brasan; to throio
into the kasta på elden; on i brand,
brinnande, i ljusan låga; bild. i eld och
lågor; to be on brinna, stå i lågor;
to set on antända; sticka i brand; biid.
sätta i eld och lågor, upptända passioner
etc.; he will never set the Thames (ei. the
river) on ordspr. af honom kan man ej
vänta några underverk, ungef. »han var ej
med när krutet fans opp»; to put to the

sätta ngt på elden; (to be) under
mii. i elden, utsatt för fiendens eld
(be-skjutning); to go through ** and water,
biid. ståndaktigt uthärda de svåraste prof;
~ away, si. »fyra på», gå på med historier,
kvickheter o. d. ; ~ off, afskjuta en projektil;
~ up, (va.) elda upp en ugn; (vn.) bild.
»blossa upp», fatta eld, blifva häftigt
ond. ~-alarm, s. brandrop; brandsignal;
brandsignalapparat (telegrafledning etc.). ~

-alarm-box, s. brandskåp. ~-annihilator,

s. ett slags eldsläckningsapparat, jfr
extinguisher. ^arm, s. eldvapen. ~-arrow,
s. förr bruklig brandpil. back, 5. bakre
vägg i en äsja ei. eldstad, "uball, s. art.
förr fyrboll; brandgranat; meteor, eldkula
(afv. fyrv.), klotblixt, —-balloon, s. mont-

golfière (luftballong innehållande genom eld
förtunnad luft); mil. ballong med blänkfyrar
att upplysa terrängen. ~bar, s. rostjärn,
stång i en rost; jjI. rost, eldstadsgaller.
~-basket, s. glödpanna, kolbäcken,
fyrfat. ~bell, s. Am. brandklocka vid eldsvådor.
~"blast, s. brand (sjukdom) på växter.
board, s. brädskärm täckande öppningen
af en spisel när den ej begagnas. ~bote,
s. Eng. lag. husbehofsbränsle åt arrendator etc.
~bOX, s. eldrum, eldkista, eldstad på
lokomotiv etc.; (dosa för) elddon;
tändsticks-dosa. ~brand, s. eldbrand; wid. brand,
låga (of war etc.); wid. brandstiftare,
orostiftare, rabulist, ^-breathing, a. poet.
eldsprutande, ^brick, s. eldfast
mursten (tegel), ^-bridge, s. bärg.
eld(stads)-brygga. ~-brief, s. cirkulärbref med
uppmaning om understöd åt
brandskadade. ~-brigade, s. (militäriskt
organiserad) brandkår. ~brush, s. ugnsviska,
-borste, ^bucket, s. brandpyts, -ämbar.
~-blig, s. Am. P mordbrännare. ~-Chest,
s. eldkista, eldrum på lokomotiv ctc. ~Clay,
s. eldfast lera. ~C0Ck, s. brandkran,
-post. ^-company, s. afdelning
sprut-manskap; brandförsäkringsbolag. ~
-cracker, 5. svärmare (fyrverkeripjes). ~
-CrOSS, se fierycross. —damp, s. explosiv
grufgas (dets. som choke-damp), ^-dog, s.

Å: fatc, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine, !: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free