Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - globe-amaranth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t’
glofoe-amaranth
r Talspråk. 528 P Lågt språk.
glossology
the eye), ^-amaranth, s. bot. röd
immor-tell (Gomphrena globosa). ^-animal, s.
zool. el. bot. kuldjur (Yolvox). —daisy, s.
bot. klotblomma, blåbåll (Globularia). ~ i
-fish, s. zool. fisk med klotrund kropp (ss. !
koffertfisk [Ostracion]), ei. som kan blåsa |
upp sig (ss. taggfisk [Diodon],
taggbuk-fisk [Tetrodon]). ~-flower, 5. bot.
bulle-blomster (Trollius). ~-glaSS, s.
klotfor-migt glaskärl. ~-|amp, s. kupollampa.
~-maker, s. giobmakare. ~-thistle,
bot. bålltistel (Echjnops). ~ -valve, 5. mek.
kulventil, globose, -o’s, a. klotrund,
globosity, -os’iti, s. klotrundhet,
klotfor-mighet. globous, -us, a. se globose.
globular, glob’ultir, a.klotformig; klotrund,
sfärisk; ~ chart, karta framställande en
del af jordgloben; ~ lightning, meteor,
klotblixt; ~ ore, min. ärtmalm (en järnmalm);
~ sailing, segling utefter en storcirkel.
~ity, -lar’iti, ~ness, -nës, s. klotfor-
mighet.
globule, glob’ul, s. naturv. litet klot. kula;
blodkula. blodkropp, globulin(e), -in, s.
kem. globulin (ägghvitliknande ämne i blodkulor).
globulous, glob’ulus, a. klotformig. ~neSS,
-nës, s. klotformighet. globy, glo’bi, a.
se föreg. a.; klot-, jordklots-.
glochidate, giokidàt, glochidiate, -kidlåt.
a. bot. hullingbärande, försedd med
hulling, hak-borst.
glome, glom, s. bot. blomhufvud,
glomerate, glom’urat, va. hopnysta, hopa,
gyttra i klotform, forma till en båll
(nystan); a. anat. hopgyttrad om körtel; bot.
växande i klotformiga gyttringar.
glo-meration, -rå’sjün, s. hopgyttring i
klotform; hopgyttrad båll. glomerule, -rol,
s. bot. blomnystan; soredium hos lafvar.
gloom, glom, s. dunkel, (hemskt) mörker;
dysterhet, dystert utseende; svårmod,
trumpenhet, förstämning; vn. lysa svagt;
vara dunkel, skum; skymma; dunkelt
visa sig, skymta fram; synas dyster; vara
förstämd, svårmodig; va. kasta mörk
skugga öfver, förmörka, göra dunkel,
dyster, fördystra, förstämma, ängsla.
ily, -ill, ad. dunkelt; dystert; svårmodigt,
trumpet. ^ineSS, -inës, s. dunkelhet;
dysterhet; svårmod, nedstämdhet,
trumpenhet. ^ing, -mg,prt.; a. svagt lysande;
dunkel, skum; dyster, nedstämmande,
ängslande. -i, a. dunkel, skum,
halfmörk; mörk äfv. biid. (the ~ side of things),
dyster; svårmodig, nedstämd, trumpen,
gloppen, glop’ën, va. lok. göra fiat, förvåna,
glorification, glorifikå’sjun, s.
förhärligande; förhärligadt tillstånd, förklaring
(förklarad lekamen).
glorified, glö’rifid,jö/>. af föij.; a. förhärligad;
förklarad lekamen; i förklarad gestalt,
glorify, -fi, va. förhärliga, förklara teol.,
jfr föreg.; upphöja, lofva, prisa,
gloriole, glo’riol, s. gloria, strålkrans kring
helgons hufvud.
glorious, glo’rius, a. härlig, värd ära och
pris; ärorik, ärofull; ypperlig, högst
förträfflig särsk. F: »härlig»; ärelysten †;
inbilsk, skrytsam †; F säll (drucken).
ness, -nës, s. härlighet; ärofullhet;
ypperlighet.
glory, glo’ri, s. (pl. -ries, -z) ära; bibi.
härlighet, salighet(en); pris; berömmelse,
heder; ngt som länder tin »berömmelse», ett
ställes etc. förnämsta prydnad, »stolthet»;
mål. gloria; vn. (imp. o. pp. -ried, -d)
fröjdas, jubla; (med in) sätta sin ära i,
berömma sig af, yfvas öfver; ~ to God in
the highest, bibi. ära vare Gud i höjden;
the ~ of the place is the church, ställets
(ortens) förnämsta prydnad (och
hvaröfver den kan vara stolt) är dess kyrka;
for the ~ of God, till Guds ära; in ali
his i ali sin glans. ~ing, -ing, prt.;
s. jubel; skryt,
glose †, etc., se gloze, etc.
gloSS, glos, 1. s. glans, glänsande yta äfv.
biid.: »fernissa», skenfager yta, yttre
(falskt) sken; »förgyllning», förskönande
framställning; va. göra glansig; glätta,
polera; gifva en glänsande yta; biid.
gifva ett skenfagert utseende, »förgylla
upp» (äfv. med over).
gloSS, glos, 2. s. glossa, upplysande (ord-)
förklaring, not, anmärkning;
kommentar, tolkning; va. förklara, utlägga,
kommentera; vn. författa förklarande
anmärkningar (upon: kommentera); göra
elaka anmärkningar, ^arial, -a’rial, a.
innehållande (ord)förklaring. ~arist,
-arist, s. kommentator; glossarförfattare.
~ary, -åri, s. glossar, ordförklaring,
ordbok öfver ett inskränkt område. ~er, -ur, (l.)
se ~ arist.
glosser, glos’ur, (2.) s. polerare, jfr gloss, 1.
glossic, glos’ik, s. namn på en ljudstafnings-
metod (uppfunnen af engelsmannen A, J. Ellis).
glossiness, glos’inës, s. glanskhet; glansig
yta.
glossographer, glosog’råfur, 5.
ordförkla-rare, kommentator; glossarförfattare.
glossographical, -gråfikål, a.
glosso-grafisk, jfr följ. glossography, -fi, 5.
ordförklaring, kommenterande;
glossarför-fattande; anat. tungans beskrifning.
glossological, glosolodj’ikål, a. jfr -logy.
glossologist, -’odjist, s. ordförklarare, jfr
föij.; filolog, glossology, -’odji, s. ordför-
A: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, ë: mete, è: met, èi her, i: fine, 1: fin, 1: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
