Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gridelin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gridelin
>fs Mindre brukligt. 547 † Föråldradt.
grinder
gridelin, grid’ëlin, s. gredelin, violett färg.
gridiron, grid’iurn, s. halster, rost,
stekrist: sjö. upphalningsslip. –pendulum,
se grate-pendulum.
grief, gref, s. sorg, bedröfvelse, grämelse,
smärta (at, vid, öfver, for, of, öfver);
orsak till sorg; bedröfvelse, pröfning,
betryck, vedervärdighet etc.; kroppsligt
lidande }{<; to come to si. blifva
olycklig, råka illa ut; blifva ruinerad, komma
på förfall; gå i putten. ~rent †, —shot †,
a. söndersliten af smärta, bekymmer.
~leSS †, -les, a. bekymmerslös. —W0i*n;
a. nedtyngd, tärd af sorg.
griego, gre’go, se grego.
grievance, gre’vans, s. oförrätt, betryck;
besvär, (orsak till) klagan; klagomål;
sorg, bekymmer †; to state one’s ~s,
framlägga sina klagomål,
grieve, grev, l. s. Skoti. (jfr grave, 4.) fogde,
uppsyningsman, rättare, inspektor,
grieve, grev, 2. va. smärta, bedröfva,
orsaka bekymmer; kränka; beklaga, sörja
öfver >f<; vn. sörja, ängslas, gräma sig,
vara bekymrad (at, for, over, öfver).
~d, -d, pp.; a. sorgsen, bedröfvad;
bekymrad; I to as ~ to hear ..., det gjorde
mig ondt att höra ... -ur, s. en som
bekymras; sörjare: orsak till sorg ei.
bekymmer. grievingly, -ingli, ad. i sorg,
med bekymmer.
grievOUS, gre’vus, a. smärtsam, tryckande,
tung, bitter sorg o. d.; svår, gräslig,
gruflig om brott o. d. (äfv. F: stol’, faslig, äfv. ss.
adv.); förarglig, retande, ledsam;
uttryckande smärta, framkallad af smärta,
smärtans-(skri etc.); förstörande,
olycks-bringande %. ~ness, -nës, 5. bekymmer,
besvär, ett lidandes o. d. tyngd; elände,
olycka; fasa, det fasliga (of, i, t. ex. ett
brott), gruflighet.
gr iff †, grif, s. grepp, våld, jfr grasp.
g rif fe, grif, 5. Am. lok. afkomling af neger
och mulattska.
griffin, grif’in, 5. (i.) (äfV. griffon, -on) grip
(ett fabelns djur); zool. gam (Vultur fulvus);
(2.) ett slags tidigt äpple; (3.) ind. si.
nykomling från Europa, »gröngöling», is.
ny-bakad officer; (4.) London si. paraply.
age, -adj, —ism, -izm, s. Ind. Si.
nykom-lingsskap, »grönhet», noviciat.
grig, grig, s. (1.) syrsa, gräshoppa; (2.)
liten liflig ål, sandål; (3.) lok. ljung; as
merry as a ** (eg. Greek), »munter som
en lärka».
grill, gril, s. ett slags halster, stekrist;
hal-stradt kött (fisk etc.) serveradt direkt
från —; va. halstra; bild. »steka vid
sakta eld», pina. —-rOOIfl, s. grillrum.
(rum i restaurant där maten serveras direkt från
grill). —ade, -à’d, s. halstring; ngt som
är halstradt. —age, -adj, s. byg. rustverk.
grilse, grils, s. unglax som första gången
går upp i sött vatten,
grim, grim, a. »grym», bister, barsk; faslig,
förskräcklig, hisklig; ful, »stygg». ~
-faced, ~-visaged, a. med »grym» (bister)
uppsyn; med »styggt» utseende,
förskräcklig att skåda,
grimace, grima’s, s. grimas, förvridning af
ansigtet; tillgjord min; vn. grimasera,
/vd, -d, a. förvriden om min, ansigte; med
grinigt ei. vresigt utseende, grimacing,
-ing, prt.; a.; s. grimaserande,
grimalkin, grimal’kin, s. gammal katt(a);
troil ei. ond ande i skepnad af en
gammal katt; »häxa», gammal led (stygg)
käring.
grime, grim, s. ingrodd smuts, svärta, sot;
va. smutsa, söla, sota ned. grimily, -ili,
ad. smutsigt, nedsöladt. grimineSS,-inës,
s. smutsighet, sotighet.
grimness, grim’nës, s. faslighet; grym
uppsyn, barsk min, bisterhet.
grimy, gri’mi, a. smutsig, sotig, nedsölad,
jfr grime.
grin, grin, vn. grina (at, åt), visa de hopbitna
tänderna (af hån, vrede, munterhet, smärta etc.);
flina; va. grina med, visa tänderna;
uttrycka med grin; s. (1.) grin(ande), flin.
grin †, grin, s. (2.) snara, giller,
grind, grind, 1. s. sjö. se kink.
grind, grind, 2. va. (imp. o. pp. ground,
graund) (sönder)mala; rifva (t. ex. färg);
gnm gnidning nöta; pulverisera; mala
på en kvarn: hålla i gång, F vefva ett positiv
o. d.; slipa, hvässa, skärpa; gnissla med;
polera; förtrycka, plåga, anfäkta; skoi.
univ. si. »plugga» med ngn, (med) ngt,
»plugga» i sig; vn. mala om kvarn el. den
som låter mala; krOSSaS, malas ; vara så och så
(lätt etc.) att mala; slipas, poleras; si.
arbeta strängt med ngt enformigt
träl-göra, »gno», is. skoi. univ. »plugga» (at,
med); s. målning; si. trälgöra, is.
»plugg-ning»; ~ the faces of the poor (ei. the
poor man’s face), vara hård mot de
fattiga; ~ the teeth, skära tänderna; ~
down, mala, krossa till stoft (: — to dust,
— to powder); bild. förtrycka, förkrossa.
-Stone, (F grin’stun), s. slipsten; rifhäll;
to bring (hold ei. put) one’s nose to the
förtrycka, hårdt behandla ngn; tukta
ngn, ge ngn hans beskärda del; to keep
one’s nose to the —, oupphörligt »gno»,
jämt och samt »ligga i»; his nose will
always be kept to the han kommer
aldrig ur fläcken. —er, -ur, s. slipare,
à: note, ö: do, 6: nov, t: not, A: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
