- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
635

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - improve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

improve

* Mindre brukligt. 635 † Föråldradt.

impulse

improve †, impro’v, 1. va. vederlägga, gen-

drifva; ogilla, klandra,
improve, impro’v, 2. va. förbättra, öka
(sällan ngt dåligt): bringa till större
fullkomlighet, höja i godhet i allm., äfv. personer o.
abstrakta; förkofra; (ut)bilda, utveckla (one’s
faculties, talents etc.; an invention, etc.),
fullkomna, fullända, förädla; upphjälpa,
främja; höja, stärka (särsk. one’s health);
(upp)odla jord. särsk. Am. äfv. bild., jfr ofvan o.
nedan; bruka, göra godt bruk af, nyttigt
använda särsk. tid, vända till nytta,
tillgodogöra (sig), (veta att) begagna sig af,
draga fördel af särsk. tillfället, jfr ex.;
fullfölja en seger, en liknelse o. d.; göra praktisk
tillämpning af; vn. förbättras, blifva
(alt) bättre; gå framåt, förkofras, »vinna»
(in, i), tilltaga, göra framsteg (in, i
kunskap, dygd, godhet, värde, hälsa etc.); särsk. (absol.)
blifva bättre, »repa Slg» efter en sjukdom;
hand. om vara vinna f avör, Stiga äfv. om pris ;
(mindre riktigt) tilltaga i ngt ondt — 01ie’s
self \ förkofra sig, »fullkomna sig» (in, i
särsk. i studier, talanger; as a pianist etc.); —
an acquaintance, odla en bekantskap;
— the shining hour, veta att begagna
tiden väl; — the occasion, begagna (sig
af) tillfället; särsk. pietistiskt si. (taga
tillfället i akt för att) tala uppbyggliga
ord; däraf allmännare si. (vid gifven
anledning) »passa på», (när man »fått vatten på sin
kvarn») »genast vara framme» (o. säga ei.
göra ngt); — in looks, »växa till sig»; — off
F, på hyggligt ei. fiffigt sätt bortskaffa,
undanskaffa, »undanpeta»; — (up)on,
förbättra, fullkomna, jfr ofvan va., särsk. göra
förbättringar (förbättrande tillägg) i

(t. ex. ett fabrikat, en tillverkningsmetod), pa en
egendom etc.; jfr vid. grow Upon (sista ex.) o.
ned. ex.; he — s on acquaintance, han
vinner på (: vid, efter) närmare bekantskap;
he —ed on this, han lät det icke blifva
(stannade icke) härvid, han gick ännu
längre, gjorde ännu mer; this work
—-ed on me as I proceeded, arbetet
(boken) vann alt mer ju längre jag kom
in i det (jag läste), —d, -d, pp.; a.
förbättrad (engine; process :
tillverkningsmetod, etc.); he is —, särsk. hans hälsa är
bättre, —merit, -Hiént, s. förbättring,

jfr föreg. V.; särsk. i hälsa; äfv. konkret :
förbättrande tillägg (in, i; on, i en uppfinning;
on an author : till en författare [s verk]),
pl. vidtagna förbättringar (t. ex. in, på
en egendom); utveckling, utbildning, särsk.
gnm undervisning, uppfostran; förkofran,
framsteg; (upp)odlande; stigande (in, of
price); bruk, nyttigt användande,
»tillvaratagande» (of time); tillämpning i

praktiken; it is a great — on all
fore-goers, den (t. ex. uppfinningen) utgör ett stort
framsteg framför alla föregångare; she
went to Paris for —, hon for till Paris
för att (vidare) fullkomna sig. —r, -ur, s.
förbättrare; förbättringsmedel;
befor-dringsmedel; (Watt, the — of the steam
-engine; chalk is an — of lands).
improvidence, improvldëns, s. brist på
förutseende ei. omtanke,
oförtänksam-het, vårdslöshet, oförsigtighet,
improvident, -dènt, a. ej tänkande på
framtiden, saknande omtanke, ej
förutseende; oförtänksam, oförsigtig, vårdslös,
improving, impro’ving, prt. af improve; a.
bildande; s. förbättrande, förbättring,
jfr improvement; he is daily —, han blir
alt bättre med hvar dag.
improvisate, improv’isat, a. improviserad:
va. o. vn. improvisera, jfr improvise,
improvisation, -sa’sjun, s. improvisation,
improvisatize †, -viz’atiz, se improvise.
improvisator, -ur, improv(v)isatore, it.,
-sato’rd, s. improvisator,
improvisato-rial, -to’rlal, a. improvisatorisk.
imprOV-(V)isatrice, it., -satre’tja, s. improvisatris

(kvinna som improviserar).

improvise,improvè’z,improvi’z, (-’–),
va.improvisera (: omedelbart utan förberedelse dikta
och framsäga vers, tal o. d.), äfv. is. skämts. :
utan vidare förberedelser ei. i hast
åstadkomma, »ställa till med» (a hed, a
lodging, peace etc.); vn. improvisera,
framsäga improviserad vers o. d. —r, -ur, s.
improviserare, improvisator (-tris).
imprudence, impro’dens, s. oklokhet,
oförsigtighet, obetänksamhet äfv. om handling,
imprudent, -dënt, a. oklok (in, 1äfv. om
sak), oförsigtig, obetänksam, tanklös,
impudence, im’pudens, s. oblyghet,
skamlöshet, oförsynthet, oförskämdhet,
fräckhet; (give me) none of your —! kom inte
med någon fräckhet! vet hut! His (/)—,
skämts, (ss. en titel) den oförskämde
junkern; Mr. (/)—, Munsjör Näsvis.
impudent, -dënt, a. oblyg, skamlös etc., jfr föreg,
impudicity, impudis’iti, s. oblyghet,
bristande blygsamhet,
impugn, impiVn, va. anfalla, bekämpa (with
arguments), motsäga, bestrida, opponera
sig mot. —able, -abl, a. som kan
bestridas. —er, -ur, s. (jfr ofvan) motståndare,
motsägare, bestridare. —ment, -mënt, s.
(jfr ofvan) bekämpande, bestridande,
opposition.

impulse, im’puls, S. i rörelse sättande Stöt i fys.
o. aum. bet.; effekt af en stöt; bild. impuls,
påstot(ning), eggelse, väckelse;
driffjäder, bevekelsegrund; va. † (–’) gifva

i; note, 6; do, 6: nor, o: not, à: tube, å: tub, Ä •. bull, th; thing, dh; this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free