Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - laudation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laudation
)js Mindre brukligt. 727 † Föråldradt.
lavender
laudation, lida’sjun, s. beprisande; pris,
beröm, laudator, -tur, 5. lofprisare; jur.
skiljemän, god man. laudatory, la’daturi,
a. innehållande beröm, lofordande,
prisande; s. beröm, pris.
lauder, lå’dur, s. en som prisar; panegyrist,
laugh, låf, 5. skratt; vn. skratta, le äfv. bild.:
se leende ut; va. yttra skrattande; (med
down ei. out) utskratta, förlöjliga; to
produce (raise) a —, framkalla ett leende,
ett skratt, åstadkomma (allmän)
munterhet; to have a — at, få sig ett godt
skratt åt, skratta åt (äfv. : begabba);
with a —, äfv. saga ngt skrattande, leende;
to turn off the —, få skrattarne på sin
sida (äfv. to turn the — against a person)-,
— at, skratta åt, göra narr af; — at a
person to his face ei. in a person’s face,
skratta ngn midt upp i ansigtet; — in one’s
sleeve, skratta i sitt skägg, le i mjugg;
— out (outright), skratta af full hals; —
on the torong side of the mouth, — out of
the other side (ei. corner) of the mouth,
bli ledsen, gråtfärdig (om en som förut jublat) ;
— to scorn, utskratta, göra narr af;
begabba. -able, -abl, a. skrattretande,
löjlig. —ableness, -åblnës, s. löjlig
beskaffenhet, löjlighet, —er, -ur, s.
skrat-tare; en som gärna skrattar; to gain
(over) the — s to one’s side, få skrattarne
på sin sida. —ing, -ing, prt.; a.; s. skratt,
skrattande; it is no — matter, det är
ingenting att skratta åt. — ing-gas, s. kem.
lustgas (kväfoxidui). — ing-StOCk, s. föremål
för åtlöje, skottafla för skämt, driftkuku;
to become a common —, blifva till ett
åtlöje för alla människor. —ingly, -ingli,
ad. skrattande, med skratt, —ter, -tur,
s. skratt; fit of —, gapskratt,
skratt-paroxysm, hejdlöst skratt; roars of —,
skallande skrattsalvor; to break out into
— (ei. a laugh), brista ut i skratt, —ter
-moving, a. skrattväckande, -retande,
löjlig. —terleSS, -turlës, a. skrattlös,
utan skratt. —y, -1. a. skrattsjuk; skratt-
mild (som har lätt för att skratta).
Lauk, Iak, interj. se Law.
laumonite, la’monit, laumontite, -tit, s. min.
laumontit, mjölkzeolit.
launce †, låns, l. se balance.
launce †, låns, 2. se lance, s. o. va.
launce, låns, 3. se sand-eel.
launch, lånsj, va. utslunga, utsända, in- ei.
utkasta äfv. bild. (into another field of
activity; on the world); låta gå af stapeln
äfv. bild., sätta ut i sjön, skjuta Ut en båt;
vn. löpa ut, löpa af stapeln; flyga, rusa,
bild. störta sig, kasta sig (out, ut; into,
(in) i) 5 bryta ut, brista ut (ofta. med forth
ei. out); utbreda sig vidt och bredt i tai;
s. ett fartygs löpande af stapeln; sjö. ett
fartygs storbåt, barkass; — into a history F,
bild. låta en historia gå af stapeln; to be
—ec£ into eternity, slungas in i evigheten
0111 en som får en våldsam död. —ing, _ing, prt.;
s. löpande af stapeln. — ing-pTanks, —ing
-Ways, s. pl. se bilge-ways.
launder, la’ndur, s. tvätterska; bärg.
trätrumma för slig etc.; Va. tvätta; vaska malm.
—er, -ur, s. tvättare. laundress, -drës,
s. tvätterska; städerska åt ungkarlar; vn.
tvätta, åtaga sig tvätt,
laundry, la’ndri, s. tvättf; tvättstuga;
tvättinrättning. —-heater, s. strykugn. —
—-maid, s. tvätterska. —-works, s. pl.
tvättinrättning,
laureate, la’reat, a. prydd med lager,
lager-krönt; s. (: Poet (L)—) lagerkrönt skald,
is. ss. hof värdighet : hofskald; va. lagerkrona.
—Ship, -sjip, s. en laureate’s värdighet,
laureation, -rëå’sjun, s. lagerkröning,
laurel, lor’el, (la’rel), s. lager, bot.
lagerträd (Lauras nobilis [äfv. : —-bay] m. n.
arter, jfr äfv. cherry-—, ?’ose-—); American
—, Kalmia; to gather — s, skörda lagrar,
vinna ära; crown (rureath) o/—,
lagerkrans. —-cherry, se cherry-laurel. —
-water, s. dekokt på cherry-laurel. —ic,
-’ik, a. kem. af lager, —led, -d, a.
lagerkrönt.
laurestine, lå’ rèstm, s. bot. vildlager (en
sydeuropeisk ständigt grön buske, Viburnum tiniis).
lauric, lor’ik, (la’rik), a. kem. lager-,
lauri-ferous, -rifurus, a. lagerbärande,
lager-bevuxen. laurin(e), -rin, s. kem. fettämne
af skarp smak i lagerbär, laurifiol, -rinol, se
camphor.
laurustinus, larusti’nus, laurustine, lå ru-
stm, se laurestine.
lava, lå’vå, (lå’vå), s. min. lava. — -flow, s.
lavaström, —-ware, s. krukgods af
järnslagg.
lavaret, lav’året, s. zooi. en laxart (Corego-
nus lavaretus),
lavatic, låvåfik, a. af lava; lik lava.
lavatory, låv’åtüri, a. tvättnings-, tvätt-; s.
(is. väggfast) tvättfat; i aiim. ställe där
man tvättar (sig), tvättrum, toalettrum;
guldvaskeri; med. frotteringsvatten.
lave, lav, 1. s. Skoti. rest, återstod,
lave, låv, 2. va. is. poet. tvätta, bad(d)a,
be-gjuta, skölja; vn. tvätta sig; bada (sig).
—-ment†, -mënt,s. tvagning, bad; lavemang,
lave er †, låvè’r, vn. sjö. lovera.
lavender, lav’endur, s. bot. lavendel (en
v&i-luktande kryddört : Lavandula); va.
parfymera med lavendel; to lay (ujj) (el.pack)
in lägga in kläder i lavendel; sorgfäl-
i: note, è: do, è>: nor, 6: not, à: tube, å: tub, d: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
