Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - linger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
linger1
r Talspråk. %ß P Lågt språk.
lion’s-mouth
dröja ännu längre; framsläpa sitt lif om
sjukling etc.: — out one’s days, framsläpa
sitt lif i claude; — over a book (pictures),
»hänga» öfver en bok, länge sysselsätta
sig med ..., fördröja sig med ... —er, -ur,
.<?. dröjare, sölare. —ing, -ing, prt.] a.
dröjande, sölande; som drar ut på tiden
(»på långmål») : långsam (death,
recovery), långvarig, tärande (disease);
långsamt verkande läkemedel, gift; långdragen,
tråkig; s. söl, dröjsmål, tidsutdrägt; länge
fortsatt förblif vande, fördröjande,
långvarigt uppehåll någorstädes, förlängd
vistelse;^* svaga återstoder,
linget, lmg’gët, s. liten metallstång, -tacka,
lingo, ling’go, s. P språk, rotvälska.
lingot, lmg’got, s. se linget; ngt som har form
af en liten metalltacka,
lingua, lat., lmg’gwa, s. zool. tunga (t. ex. hos
bin), —-dental, —’-, a. o. s. linguadental
(bokstaf). —I, -gwål, a. hörande till
tungan, tung-; språkv, bildad med tungan,
tung-ijud; språklig; s. tungljud(-bokstaf)
(t. ex. /, r, s).
linguiform, ling’vviform, a. tungformig.
linguist, ling’gwist, s. lingvist,
språkforskare, språklärd (person); talför människa
†. —er, -ur, s. styf språkkarl )|<; Am. F
tolk. —ical, -’ik(al), a. lingvistisk,
språkforsknings-, språkvetenskaplig. —iCS,
-’iks, s. pl. språkvetenskap,
(komparativ) språkforskning.
Ungulate, lmg’gülàt, a. naturv. tunglik,
lingy, lin’dji, l. a. prov,, smärt, smidig, vig;
stark, rask, härdig,
lingy, lmg’gi. 2. a. ljung-.^
linhay, linhå’, 5. öppet skjul för kärror,
linigerous, lmidj’urus, a. linproducerande,
bärande lin.
liniment, lin’iment, 5. med. liniment, ingnid-
ningsmedel; — of soap, opodeldok.
lining, li’ning, pvt. af line; s. fodrande,
beklädande af ngts inre;, foder, äfv. allm. tekn.
beklädnad, förhydning; skålning;
bräd-foder; blindering, förtimring;
revetering; beklädnadsmur (: —-wall);
Finnehåll af en kassakista o. d. —-paper, s.
för-hydningspapper under tapet; karduspapper.
link, lingk, 1. s. bloss, fackla. — boy, s.
fackelbärare. —-exstinguisher, s.
fackel-släckare. —man, s. se —boy.
link, lingk, 2. s. länk äfv. biid.; led, stång i
en stångkedja; landtm. led i en mätkedja
(: 7,92 inches); knut, lycka; hårbuckla;
ring På en ringtång etc.; bygel; mek.
förbin-delsestång särsk. (ångm.) i parallelogram
(: —-bar); ångm. se vid. —-motion;
manschettknapp; lok. en korf : ett led af (pl.
:) en korf afknuten i. leder; pl. kedja äfv.
biid. : föreningsband ei. -rad, serie; va.
sammanlänka äfv. bild. : fjättra; förena
(in, i, t. ex. vänskap); v?i. sammanlänkas,
förena sig (with, med; in, i). —-buttons,
s. pl. dubbla manschettknappar
(samman-fästa med en liten kedja). —-lever, s. ångm. se
reversing-lever. —-motion, 5. ångm. slidlås,
kulissrörelse, omkastningsmekanism,
—age, -adj, s. länksystem (jfr ofvan link).
iinkey, ling’ki, 5. F se linkboy.
links, links, s. pl. skoti. en flods krökningar
med mellanliggande landstycken;
sandsträcka, -hed vid hafvet; allmänning,
|inn, se lin.
Linnæan, (-ne-), line’an, a. Linnéansk.
linnet, lin’et, s. zool. hämpling (Fringilla
can-nabina). —-hole, s. tekn. fuks (sidokanal i
I glassniältugn).
I linoleum, lmo’leum, s. linoleum (preparat af
I linolja); golfmattor o. d. af linoleum.
j lin-pin, lm’pin, se linch-pin.
linseed, lin’sed, s. linfrö. —-Cake, 5.
linfrö-kaka, oljekaka. —-meal, s. linfrömjöl
tin grötar. —-oil, s. linolja. —-tea, s.
dekokt på linfrö,
linsey-woolsey, lin’srwulsi, a. gjord af linne
och ull; af blandad, klen beskaffenhet,
dålig, simpel, usel; 5. hemväfdt halfylle af
linne till ränning o. ull till inslag; bild. dålig,
osammanhängande blandning, drafvel,
smörja f.
i linstock, lin’stok, s. art. förr luntstake.
lint, lint, s. lin (plantan); beredt lin; oftast
linneskaf, charpi. —-Seed, s. se linseed.
—-scraper, 5. si. ung kirurg, —-white,
(1.) a. poet. linfärgad.
lintel, lin tèi, 5. byg. öfverstycke af sten el. trä
öfver dörr ei. fönster, dörrstycke, -trä, tvärträ.
lintie, linti, s. Skoti. se linnet.
lintwhite, lint’whit, (2.) 5. poet. se föreg,
lion, li’un, s. zool., astron., her. o. bild. lejon;
märkvärdig person (the — of the day,
lejonet (hjälten) för dagen); ngt
märkvärdigt, intressant, märkvärdighet; a —
in one’s path (way o. d.), ett oöfverstigligt
(afskräckande) hinder (eg. bibi. Ordspr. xxii);
—s of a place, ett ställes sevärdheter;
this was kicking the dead —, ... en
åsnespark; to put (ei. run) one’s head into the
—’5 mouth, biid. sticka hufvudet i
lejongapet. —-ant, se ant-lion, —-hearted, —
-mettled a. modig som ett lejon. —
-like, a. lik ett lejon, stark, modig;
lejon-. —’s-ear, s. bot. Leonotis; Espeletia.
—’S-f00t, s. bot. Leontopodium; äfv. se —’.s
paw. —’s-leaf, s. bot. F lejongap
(Antirrhinum majus); Leontice Leontopetalon.
—’S-mOUth, s. bot. en ostindisk ört
(ApO-rum leonis); lejongap (Anthirrhinum
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, é: mete, è: mot, é: her, i: fine i: fin, 1 fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
