Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pig-bed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pig-bed
P Talspråk. 992 P Lågt språk.
pile
tallen utrinner från smältugnen). –boiling, s.
bärg. puddling, —-charge, s. bärg. hets.
-•eyed, a. grisögd, —-face, s. en
australisk frukt, —-faced, a. lik en gris i
synen. —-feeder, s. svinaherde, —-headed,
a. grishufvad; F tjurskallig, förstockad(t)
envis. —-headedneSS, s. F envishet. —
-iron, s. tackjärn, —-lead, s. verkbly i
tackor. —nut, s. se earth-nut; äfv. en art
hickory (Carya glabra) o. dess frukt. —
-pen, s. svinstia, -gård. — Skin, s. beredt
svinskinn; F sadel; biid. ridning, ridkonst.
—Sty, s. svinstia, —-tail, s. grissvans; si.
stångpiska; hängande nackfläta; si.
spunnen tobak, rulltobak (: — tobacco).
—-weed, s. svinmåiia. —widgin, -Widjin,
—wiggin, -wigin, s. älfva, fé; F liten
obetydlig tingest,
pigeon, pldj’ån, s. zool. dufva (Columba); si.
^dufunge», »gröngöling», lättlurad
person; va. bi. lura pengar ifrån, is. biand
spelare »plocka»; — English (kines,
förvrängning), half engel sk rotvälska i Kina. —-
berry, s. frukten af amerikansk nattskatta
(Phytolacca decandra). —-breasted, a.
med gåsbröst (framskjutande bröstkorg). —
-cove, se —-house, —-express, s.
dufvo-post. —-foot, s. bot. mjukhårig storknäf
(Geranium mölle), —-hearted, a. rädd
af sig, lättskrämd, »harhjärtad». —-hole,
s. öppning till dufslag; (biljettlucka;
fack i en chiffonier, en hylla etc.; bild. aiim.
gömsle, krypvrå; pl. ett slags fortunaspel
med kulor; va. F lägga (sticka) in (som)
i ett fack. —-house, s. dufslag, —-pea,
S. bot. »dllfärt» (ett slags vestindisk skidfrukt,
Cytisus Cajan). —-toed, a. med
inåtvända tår, vändande fötterna inåt. —
-WOOd, se zebra-wood. — ry, -ri, s. dufslag,
piggery, pig’uri, s. svingård, -hus, -stia;
bild. uselt kyffe, snnskhål; svinafvel.
piggin, pig’in,s. stäfva; stånka; litet
träkärl med långt uppstående skaft för
upphängning ur ett större kärl med trång öppning.
piggish, pig’isj, a. lik en gris; grisaktig,
pigmean, pigme’an, a. dvärgartad, pygmé-.
pigment, pig’ment, s. färgämne; målarfärg;
se vid. piment. —al, -’ål, —ary, -’ari, —OUS,
-’ås, o. färg-,
pigmy, pig’mi, s. pygmé, dvärg,
pigneratet, pig’nårat, va. panta, pantsätta;
mottaga som pant. pignoration, -ra’sjun,
3. pant(sätt)ning; jur. själfpantning, is.
tagande i förvar af okynnesfä tins skadan
blifvit ersatt.
pigwidgin, se under pig.
pike, pik, S. mil. förr pik (spjut); förr pigg i
midten af en sköld; spetsig bärgstopp;
dubb i svarfstol; dorn; gruf. se pick(-axe); |
hötjufva †; tullbom; Am. se —-road; zool.
gädda (Esox); vn. si. »kila», »ta’ till
schappen» (äfv. — it, — off), —-headed,
a. spetshufvad. —man, s. pikbärare,
pikenerare; tullbomsvaktare. —-perch, 5.
zool. gärs (Acerina vulgaris). —-road, s.
stor landsväg med bommar där
vägpen-gar upptagas. —Staff, s. pikskaft;
pik-staf, käpp med en järnpigg, isbill; as
plain as a —, biid. klart som dagen. —d,
-t, a. försedd med pik; slutande med en
spets, tillspetsad,
pikrolite, se picrolite.
pilage †, pi’ladj, s. djurs hårbeklädnad,
pilaster, pilas’tår, s. byg. pilaster, fyrkantig
oftast delvis inmurad pelare. —-Strip, S. byg.
lisén. —ed, -d, a. försedd med pilastrar,
pilau, pilaw, pi’la, se pillau.
pjlch †, piltj, s. päls.
pilchard, pirtjård, s. zool. pilchard, brisling
(nordisk sardin varietet: Cllipea pilchardus).
piicher †, -tjur, s. (i .) se föreg.; (2.) se pilch.
pilcrOW, pil’kro, s. boktr, paragraftecken (af
detta utseende: ^]).
pile, pil, 1. s. hårighet, hårbetäckning; hår,
fiber †; lugg, lo på tyger; väf. särsk. pol,
flor på sammetsartad väfnad. —-Carpet, S.
matta väfd som sammet, —-fabric, s.
sammetsartad väfnad. —-warp, s. väf.
pol varp. —-wire, s. väf. sammetsnål
(metalltråd som inlägges öfver bottenvarpen i
sammetsartad väfuad o. hvaröfver polvarpen bildar öglor).
—WOrn, a. luggsliten,
pile, pil, 2. S. pilspets †; »pil» (i uttr.: »krona
o. pil»: »krona o. kiave», jfr cross and —),
revers, baksida af mynt; boktr, kors; her.
spets (kil, vanligen stolpvis [lodrätt] med själfva
spetsen nedåt): påle hvarmed pålas; med. tagg is. i
pl., se piles; va. (1.) påla; (2.) lok. se pearl
(barley)-, to sheet jfr sheet-piling. —
-bridge, s. påibrygga. —-driver, 5.
på-lare; pålkran. —-dweller, —-dwelling,
se motsv. under lake, —-engine, s. pålkran,
—-pier, s. bryggok. —-plank, 5. pålplanka
(grof planka som neddrifves som en påle, jfr följ.).
—-planking, s. pålverk, tät vägg af —
-planks (dets. s. sheet-piling). —-shoe, s.
pålsko. —-WOrk, s. pålverk, pålning;
pålbyggnad; rustverk. —-worm, s.
pål-mask. —WOrt, s. bot. korskål, kålranunkel
(Ficaria).
pile, pil, 3. s. stapel, uppstaplad, upplagd hög;
bål; mila; stor byggning ei. massa af
byggnader; järntniv. paket; si. hop pengar,
en(s) hel(a) förmögenhet, alt hvad man
eger; va. (ofta med up) uppstapla, lägga
upp i hög, trafva upp; pålassa (a waggon)
en hög traf ve; hopa; öfverfylla, råga;
järntiiiv. paketera o. ånyo uppvärma i vau-
Li fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: lier, 1: fine, l: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
