Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - prick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
priok
Mindre brukligt. 104:7 † Föråldradt.
primacy
prick, prik, va. sticka, stinga; sticka hål i;
sticka (fast ngt spetsigt i ngt el. npp på ngt
spetsigt, t. ex. a knife into a board, a slice
on a prong); pricka, punktera; utpricka
(arv. ~ out), afsätta (is. in a chart, på ett
sjökort); afpricka, kollationera (books)-,
förpricka, sätta märke bredvid ett namn
el. för (a person); utpeka bild., is. utse ngn
till kandidat (for an office); stinga,
tillfoga stickande smärta, gifva styng äfv.
bild. om samvetet; SpOlTa äfv. bild. : egga;
spetsa öronen, jfr ex.; göra vätska sur, komma
att surna; skrifva noter; sätta noter till †;
vn. sticka(s), stinga; blifva stucken {få
styng); blifva prickad; få (känna) ett
styng biid. i sitt samvete; gifva hästen
sporrarna; rida (med forth, fomoard, on,
framåt); surna †; s. spets, udd, ngt
spetsigt som sticker : tagg, sticka, torn
(törne), gadd etc.; stick, styng; stickande
känsla, styng (ofta bild. : ~ of conscience
o. d.); punkt, märke (jfrpoint), särsk. prick
på Skottafla; jagt. harspål*; sjö. liten garn-,
tobaks-rulle; ~ a cask, sticka upp ett (vin )
fat; the chart, sjö. göra sitt bestick;
~ one’s finger, sticka sig i fingret; ~ a
horse, (jfr ofvan; äfv.) sömsticka en häst;
~ one loith a needle, sticka ngn med en
synål; his conscience ~ed hirn, samvetet
slog honom ; a pin <^ed me, en knappnål
stack mig, jag stack mig på en
knappnål; ~ off on the chart, sjö. sätta af i
kortet; ~ up one’s ears, eg. om en bäst
spetsa öronen; lystra, lyssna med spänd
uppmärksamhet; mg eges <^ed ancl filled
with tears, mina ögon svedo (det stack
i mina ögon) och de fyldes af tårar; se
vid. ex. under kick. ~ mad am, 5. bot. en art
fetknopp (Sedum reflexum). ^-post, s.
byg. ståndare i fackverk; se vid.
queen-post. ~-punch, s. tekn. puns(stamp), spets,
durkslag för att slå hål i järn o. d. ~-W00d,
s. bot. alster (Euonymus europæus). ~ed,
-t, pp.; genomstungen; maskstungen (<x,
by worms)-, prickad; a. surnad, sur om
vin, 01 etc. ~er, -ur, s. ngn el. ngt (jfr ~Ze)
som sticker; spetsigt instrument,
sticknål. ål, syl, pryl, art. etc. rymnål,
fäng-. nål; sjö. märlprim; stickspett, kilspett;
ångm. eldstång; lätt ryttare, pikör )}<.
~et, -et, s. jagt. spetshjort, hjort i andra
året. ~ifig, -ing, prt.; s. stickande; (ut-)
prickning; stickande känsla; jagt.
har-spår; spårande af hare; veter.
sömstickning; äfv. dets. som nicking. ~ing-up, s.
byg. (eg. upphuggning af många små hål
i en vägg för anbringande af) första
rappning på trä (ribbor, fuiist.: ~ and laying).
~le, -1, s. tagg, torn, törne; ett slags
korg för nötter etc. )}C; V a. sticka med en tagg
ei. d. ~le-back, s. zool. spigg, sta gg
(Ga-sterosteus aculeatus). ~le-whelk, s. zool.
taggsnäcka (Murex). ~lineSS, -lines, s.
taggighet. ~ly, -li, a. taggig; naturv.
väpnad (med taggar); biid. stickande känsla etc.
~ly-heat, s. med. nässelfeber. ~ly-pear,
s. bot. fikonkaktus (Opuntia vulgaris).
~ly-poppy, s. bot. ett slags vallmo
(Arge-mone). ^y, -i, se
pride, prid, 1. s. zool. nätting (Ammocætus).
pride, prid, 2. s. stolthet; högmod,
öfvermod; ståt, prakt, glans; prydnad }j<;
höjd )j(; brunst hos hondjur; v. refi. (~ one’s
self) yfvas, vara stolt (in, on, öfver);
(P)~ of India, se bead-tree; to have a ^
in, vara stolt öfver; to take a ~ in, sätta
sin stolthet i, känna stolthet öfver, jfr
föreg. ~ful %, -ful, a. stolt, öfvermodig.
prier, pri’ur, s. en som forskar ei. snokar;
spejare, spion,
priest, prest, S. hednisk, judisk el. katolsk prest;
i eng. episkopalkyrkan : en clergyman stående
mellan en bishop o. en deacon (och hvilken eger rätt
att förrätta ali kyrklig tjänst utom Confirmation o.
ordination). ~-Cap, s. fort. se redan.
craft, s. prestlist. ~-ridden, a. F regerad
af prester. ~eSS, -ës, s. prestinna.
hood, -hud, s. presterligt ämbete ei.
värdighet; presterskap. ~lineSS, -lines, s.
presterlighet, presterligt skick. ~|y, -li,
a. presterlig,
prig, prig, vn. lok. pruta, knussla; si. stjäla;
s. egenkär människa som tycker sig vara
förmer (klokare, scdigare, förnämare, dugligare, mer
»respektabel» etc.) än andra, »prisnosig» herre,
inbilsk »snobb»; si. tjuf. ~gery, -År!, s.
en prig’s sätt, uppträdande. ~gish, -isj,
a. inbilsk, tillgjord, narraktig, näsvis,
påflugen. ~gishness, -isjnës, s.
inbilskhet, jfr föreg. ~gism, -izm, s. se r^gery.
prill, pril, s. zool. se brill; bärg. klump af ren
metall insprängd i bärgmassan. ^iOH, "jun, S,
bärg. utsegradt tenn.
prim, prim, 1. a. (som primär), prudentlig,
stel, siratlig i satt, tillgjord; va. göra
sirlig, fint utstyra, utpynta,
prim, prim, 2. s. bot. se privet.
prim, prim, B. s. se paunch (of a belt).
prima, lat. o. it. (eg. femin. form) prl’ma, a. i sms.
först, prima-; s. boktr, se first form under
form. ~-bil5, 5. hand. primaväxel.
~-don-na, it., premadon’a, s. teat, primadonna.
~-facie, iat. (ablativ), -fa’sjie, ad. vid första
påseendet; (ss. adj. i uttr. ss.:) ~ evidence,
sannolikhet gällande som bevis tills
bevis på motsatsen styrkts. ~Cy, -måsi, s.
företräde, högre rang )j<; kyrk. primat,
en primas’ (: ärkebiskoplig) värdighet.
6: note, o: do, è: nor, i: not, i: tube, å: tub, ti: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
