Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - put ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pilt
F Talspråk. 1082 P Lågt språk.
puzzle
uthärda, fördraga, 5smälta» en skymf; (få)
finna sig i, nöja sig (hålla till godo)
med, bekväma sig till; upon F, illa
behandla ngn, särsk. gnm att fordra för
mycket arbete af hnm ei. missbruka hans
beskedlighet, narra, lura; to be ~ upon F,
låta behandla sig »huru som hälst», »låta
huttia (tuffla) med sig»; låta lura sig;
’tis a forced »», det är en nödvändighet,
det måste ske; upon a forced »»,af
nödtvång, i nödfall. ~-and-Call, s. börs.
rättighet att köpa och sälja värdepapper
till ett visst pris. ~-dOWn, –’, s. F
»stuk-ning», näpst, skrapa, uppsträckning. ~
-me-back, s. Si. föryngrings-,
förskönings-medel. ~-off, –’, s. uppskof, förhalande;
förevändning, Ursäkt för uppskof el.
försummelse, undskyllan, jfr ofvan put off. -^-tO,
s. F knipa; if it came to a »v, om det
komme till »kritan», om det sutte hårdt åt.
~-lip, - a. i dålig bemärkelse
Öfverenskom-men, uppgjord, hopkokad; a »»job,
intrig, komplott, öfverenskommelse om ngt
illdåd mellan flere som spela under täcke.
putage, pu’tadj, s. jur. hor (af kvinna); se
vid. foij. putanism, -tånizm, s. jur.
sköko-lefnad, skörlefnad.
putative, pu’tativ, a. (allmänt) antagen,
förmodad.
putchock, putchuck, put’tjuk. s. rot af en
Iris-art i Kina brukad som rökelse.
putid, pu’tid, a. stinkande †; poet. låg, usel,
skändlig.
pUtlOQ, put’log, S. bom, tvärstock som uppbär
plankorna i en murarställning o. med sin ena
ända är instucken i hål i muren. byg.
bomllål, jfr föreg.
Putney, put’ni, S. pr. en ort vid Themsen;
the ~ and Mortlcihe race, den årliga
kapprodden mellan dessa ställen mellan
studenter från Oxford och Cambridge; go
to »»! P dra åt Helsingland!
putredinous, putred’inus, a. rutten,
stinkande.
putrefaction, putrefak’sjun, s. förruttnelse,
ruttenhet. putrefactive, -tiv, a.
orsakande förruttnelse;
förruttnelse-(p?’o-cess); rutten (smell, lukt: stank af
ruttnande ämnen), putrefactiveness,
-tiv-nès, s. egenskap att orsaka förruttnelse,
putrefy, -’-fi, va. (imp. o. pp. -fied, -’-fld)
förorsaka förruttnelse, göra rutten,
åstadkomma röta i äfv. : bringa
kallbrand i, göra gangrenös (sår etc.);
förpesta; vn. taga röta, ruttna; blifva
gangrenös om sår o. d.
putrescence,putres’ens, 5.ruttnande,
murknande. putrescent, -ènt, a. ruttnande, i
förruttnelsetillstånd; rutten (smell), pu-
trescible, -sibl, a. som kan ruttna,
för-ruttnelig, underkastad förruttnelse; s.
förruttneligt ämne.
putrid, pu’trid, a. rutten; hörande till ei.
kommande af förruttnelse; ~ fever,
tyfus; scent, stank af ruttnande ämnen;
^ sore throat, med. gangrenös
halsinflammation, halsbrand (angina gangrenosa).
~ity, -’iti, <v,ness, -nes, s. ruttnande,
ruttenhet.
putrification, putrifika’sjftn, se putrefaction.
putriiage, pu’triladj, s. med. affallande
sårskorpa.
pUtt, put, se put, 1.
putter, put’ur, 1. se potter, 1.
putter, put’ur, 2. s. (jfr put, va.) en som
ställer, lägger etc., gruf. en som skjuter
kolkärror inne i grufvan; (putfår) Skoti.
en som slungar stenar, putt ing-spelare;
(put’ur) sällträ i #oZ/-spelet. ~-0n, –-’,
s. uppeggare, anstiftare, uppviglare. ~
-OUt, –-’, S. faktor i en fabrik. ~-Up, -
-s. tjufgömmare.
putting, put’ing, prt. af put, 3.; s. sättande,
ställande etc.; gruf. kolkärrans skjutande
i orten fram till schaktet; (put’ing) Skoti.
lek bestående i slungande af tunga
stenar (^-stones). ~-0ff, –-’, s.
uppskjutande; undskyllan, jfr put-off; afspisande.
~-0n, –-’, s. anstiftande, eggande,
uppmuntran; tekn. påsättande särsk. af tunnband,
puttock, put’ok, S. zool. se glede; äfv. stundom
rör the common buzzard; sjö. † se futtock.
pUtty, put’i, put’i, 1. a. skrifning af vårdslöst
uttal på pretty.
putty, put’i, 2. s. (glasmästar)kitt; va. kitta;
spaktia; to put panes in ei. to glaze in
sätta in rutor med kitt. ~-blOWer, s.
rör som pojkar blåsa »pluttar» med. ~
-faced, a. fö rak ti. blek (daskig), blaskig i
synen, ^-powder, s. tennaska tin polering.
~-r00t, S. bot. Aplectrum hyemale (en
nordamerikansk ört hvars lök-knöl innehåller ett kittlikt
ämne). ~er, -ur, s. en som kittar; oftast i
förbindeisen: plumber and »», glasmästare
(jfr plumber and glazier).
puy, pü, se poy.
puzzle, püz’l, va. förbrylla, sätta i
förlägenhet, göra ngn »stäld», sätta ngn myror
i hufvudet, sätta ngn fast, göra bet;
inveckla; vn. blifva ci. vara förbryllad; s.
ngt som gör en förbryllad, ngt
inveck-ladt, »en hård nöt att knäcka», ngt svårt
att utreda, gåta (rebus o. d.); leksak som
fordrar eftertanke, ss. »läggspel»; ~ one’s
brain(s) about, bry (bråka) sin hjärna
med; it always »»s him, äfv. därvidlag (när
han skaii tin med det) trasslar han alltid in
sig; what »»s me is (hoio ...), hvad jag ej
i: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, i: mete, è: met, è: lier, i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
