- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1094

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - quill-wort ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

quill-wort

F Talspråk. 1094 P Lågt språk.

quinze

<v-W0l*t, s. bot. braxen gräs (Isoëtes
la-custris). /ved, -d, pp. veckad etc.; a.
pi-pig (i rörformiga veck); i sms. med ...quills.
quillet, kwil’et, s. spetsfundighet, jfr quibble.
quilling, kwil’ing, pvt.; S. väf. ränningens
Upp-• spolning; pipning (veckning); krus; rysch,
quilt, kwilt, s. ngt vadderadt och stickadt;
piqué; stickadt vaddtäcke; va. (vaddera
och) sticka; sticka i sömnad; insy ngt
mellan foder och yttertyg; madrassera; sjö.
märla; si. >randa>, smörja upp, klå. ~
-WOrk, s. jfr föreg.; äfv. madrassering. ~er,
-ur, s. en som vadderar och stickar etc.;
vaddermått på symaskin. ~jng, -mg,

pvt.; S. stickning af täcken etc., jfr ofvan;
madrassering; Am. täckstickningsmöte

Tör välgörande ändamål (jfr »syförening»); tyg till

täcken; piqué; sjö. märling; sjö. platting.
~ing-frame, s. täck(stick)båge.
quina, kwi’na, se quinia.
quinary, kwi’nari, a. femtalig (bestående af
fem el. cn multipel af fem); indelad i fem Och

fem. quinate, -nät, (1.) a. bot. femtalig,
is. med fem småblad,
quinate, kwl’nat, (2.) s. kem. kina(syradt)
salt.

quince, kwins, s. kvitten(-frukt : oj- apple,
ei. -träd : ~-tl*ee, bot. Cydonia vulgaris),
rv-pie, s. kvittenpastej. ~-Seed, s.
kvittenkärna. <V/-W0rt, S. bot. en art Asperula.
quincuncial, kwinkun’sjal, a. ordnad i form

af en quincunx.
quinCURX, lat., kwin’kungks, s. anordning af
fem föremål (t. ex. träd) i form af en
tärningsfemma (’•’)> bofc- anordning af
blomdelar i astrol, planeters ställning på
150 graders afstånd från hvarann,
quindecagon, kwindek’agon, s. geom.
fem-tonsidig plan figur.

quinia, kwin’ia, quinina, -må, quinine, -in,

–’, S. kem. killin (basisk alkaloid i kinabark);

farm. kinasalt (is. svafvelsyrad kinin :
sulphate Of <>u).
quininism, kwini’nizm, -’inizm, s. med.
kinaförgiftning,
quinoa, kwin6’å, -’- -, s. bot. en molla (Che-

nopodium quinoa) hvars frön nytjas i Peru ss.
brödämne.

quinoidine, kwinoj’din, s. kem. kinoidin (amorf

kinin).

Quinquagesima, iat., kwlnkwådjes’lmå, eg.

a. : den femtionde); S. fastlagssöndag (äfv.
Sunday, Shrove Sunday).
quinquangular, kwlnkwang’gulur, a. fem-

vinklig, femhörnig.
quinque-, lat., kwin’kwe, i fr. lat, härstammande
sms. fem- (Anm. Sms. behålla uttal o. accent, där
ej annorlunda angifves). dentate(d), a. naturv.

femtandad. ~fari0US, -fa’rius, a. fem-

radig; bot. öppnande sig på fem ställen.
<vfid, -fid, a. bot. femklufven. <vfoliate(d),
a. bot. fembladig, med fem småblad.
~literal, a. med (ei. af) fem bokstäfver.
<vlobate, ^lobed, -lobd, a. bot. femflikig.
/vlocular, a. bot. femcellig, afdelad i fem
smårum. ~nerved, -’- -, a. bot.
femner-vig. /vnnial, -n’ial, a. femårig; femårs-,
inträffande hvart femte år. ^nnially,
-n’iali, ad. hvart femte år. ^nnium,
lat., -n’iåm, s. femårsperiod, tidrymd af
fem år. ^partite, -pa’rtit, -p’artit, a.
bot. femdelad; bestående af fem delar.
~reme, -rèm, s. antik, femroddarskepp.
^syllable, 5. femstafvigt ord. ~valve,
-’-valv, ^valvular, a. bot. med fem
valvler (fruktblad); zool. femskalig. o/vir, lat.,
-vir, s. rom. antik, medlem af ett
fem-mannaråd.
quinquina, kwinkwi’na, se Peruvian baric.
quins(e)y, kwin’zi, s. med. strupkatarr, strup-

inflammation.
quint, kwint, s. fakt. etc. kvint, äfv. : rad (svit)
af fem (t. ex. i piquetspel).

quintain, kwin’tan, s. påle med måltafla

förr brukad vid ringränning.

quintal, kwin’tal, äfv. F ken’tl, s. centner

(: hundred iveight: 100 lbs).
quintan, kwin’tan, a. den femte i
ordningen)^; oftast med. inträffande hvar femte
dag; s. femtedagsfeber (äfv. ~ fever).
quintel, kwin’tel, se quintain.
quinteron, kwin’turon, se quintroon.
quintessence, kwintes’ens, s. kvintessens,
kärnan, det egentliga, det bästa i ngt.
quintessential, -sen’sja], a. innehållande
ei. utgörande kvintessensen af ngt,
väsentligast.

quintet, kwintet’, ~te, fr., –’, ~to, it., -’o, s.

mus. kvintett,
quintic, kwin’tik, se quantic.
quintile, kwin’tii, s. astrol. aspekt när
planeter stå femtedelen af zodiaken (72°)
från hvarann,
quintillion, kwintil’jun, 5. kvintillion (eui.

engelsk uppfattning: en million upphöjd till femte
digniteten : ett tal skrifvet med cn etta o. 30 nollor;
enl. franskt system [äfv. Am.] ett tal skrifvet med
en etta o. 18 nollor).

quintin, kwin’tin, se quintain.

quintroon, kwintro’n, s. kvinteron (afkomling

af en hvit o. en kvarteron, jfr quadroon).

quintuple, kwin’tupl, a. femfaldig;
femdub-bel; mus. % fem fjärdedels takt; va.
fem-dubbla.

quinzaine, fr.,kwin’zàn, 5. den fjortonde
dagen efter en högtidsdag,
quinze, fr., këngz, kwinz, s. »femtonspel»

(ett slags »vingt un»).

k: fate, K: far, l: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, ë: lier, i: fine, 1: fin, 1: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free