Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scratch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scarf-joint
‡ Mindre brukligt. 1227 † Föråldradt.
soenary
ngn; — one’s head, klå sig i hufvudet;
~ away, rifva bort (t. ex. en flnne); — out,
krafsa fram; klösa ut (t. ex. ögonen på ngn);
utradera; is. sport. si. utstryka från en lista;
utesluta, kassera; si. »smörja ihop» en
skrift-, Old ($)—, djäfvulen; to give a —,
klösa(s); to toe the —, boxn. si. fatta stånd,
ställa upp sig till strid; to come (up) to
the —, cg. se föreg.; aiim. bild. gripa sig an;
ej vara rädd, ej sticka sig undan när det
gäller; jfr vid. ex. under come; when it came
to the —, »då det kom till kritan»; he
tcon’t come up to the —, si. han vill inte
däran (»nappa på kroken» : fria); — fight
(race etc.), boxningskamp (kapplöpning,
kappsegling o. d.), hvarvid intet
afseende är fästadt på de täflandes olika
chancel* (olikhet i tyngd, skicklighet etc.). —
-back, S. ryggskrapa (förr toalettredskap, nu
en okynnets leksak). —-brush, s. tekn.
krats-borste af mässingstråd. — -Cradle, se Cat’s
cradle. (S)—- Land, 5. P Skottland (jfr
Scotch fiddle). —-pan, s.
saltsjudnings-panna. —-weed, 5. bot. se catch-weed. —
-work, S. mål. Sgraffito (art freskomålning),
-ed, -t, pp.; s. se föreg.; ~ ticket, valsedel
på hvilken utskrapningar af
kandidatnamn förekomma. —er, -ur, s. en som
klöser, skrapar etc., is. krafsande (höns-)
fågel; tekn. skafjärn, kratsjärn. —ing,
-ing, prt.; s. krafsning, klösning,
skrapning ; snick. tandning med tandhyfvel ; pl. gl*äf-
vor. rving-iron, s. skaf järn, kratsjärn.
~ingly, "ingli, ad. med krafsning, med
skrapning.
scrattle, skråt’l,vw. prov.se scramble o. scuttle.
SCrawl, skrål, va. o. vn. »krafsa», klottra
(skrifva, äfv. författa vårdslöst) (till el. ihop);
vn. prov. se craiol; s. klotter, kråkfötter;
Am. lok. afbruten knastig trädgren, bange;
Am. lok. se äfv. scroll. —er, -ftr, s. en som
klottrar, gör kråkfötter; jfr äfv. scribbler.
—ing, -ing. prt.; s. klotter, jfr scrawl.
-i, a. si. klottrig, suddig.
SCrawny, skra’ni, se scranny.
scray, skrå, s. zool. vanlig (fisk)tärna (Sterna
hirundo).
SCreak, skrek, vn. (jfr creak) knarra, gnälla
om en dörr o. d.; (jfr screech) skrika; s. skrik;
knarrande.
SCreaiH, skrèm, vn. skrika eg. om vissa fåglar
(with, af smärta, fruktan, hejdlöst skrattande; äfv.
om lokomotiv etc. ); s. skrik; anskri, (klago-,
ångest)rop; to give a (little) —, gifva
till, utstöta ett (litet) skri. —er, -ur, s.
en som skriker; zool. namn på sydamerikanska
vadare (famiijen Palamedeidæ, is.
Palame-dea cornuta : horned samt Chauna
cavavia : ci-ested ~)j si. gatvisån gare ; ngt
storartadt, ngt »öfverdådigt», »makalös
historia», jfr whacker, —ing, -ing, prt.;
a. skrikande, gäll; si. orsakande hejdlöst
skratt, grufligt rolig, jfr ex.; »som gör
väsen af sig» (»furore»); i allm. öfverlägsen,
makalös, »öfverdådig»; s. skrikande; a
— farce, ett uppsluppet lustspel,
»skratt-pjes»; a — success, si. (puffstii) en
utomordentlig framgång, singly, -ingli, ad.
jfr föreg, särsk. si. (t. ex. — amused).
SCree, skrè, s. prov. småsten, liten rullsten;
hög af nedfallna stenar, sten ras (konkret,
vid foten af en klippa).
Screech, skrètj, vn. skrika (jfr scream)-, s.
gält skrik af ångest, smärta ; äfv. fåglars. –owl,
s. zool. skrikande (natt)uggla, särsk.
tornuggla (Strix flammea). —ing, -ing, prt.;
s. skrikande. —y, -i, a. skrikande, gäll.
SCreed, skred, s. (jfr shred) remsa; ref va,
rispa, remna uppkommen gnm rifning;
(ljudet af) rifning; Skoti. ramsa, en bit prosa
el. poesi, citeradt stycke, til’ad; mur. vid
rappning remsa, upphöjdt band af rappning el. list
af trä som först pålägges for att tjäna som l*am för
rappningen; si. literär smörja, bläcksudd,
kludderi (äfv. : dåüg målning); vn. remna,
rispas upp; va. rifva; Skoti. ramsa upp,
rabbla upp; — of drink, Skoti. »supning»,
dryckesgille.
screen, skrèn, S. skärm (konkret, t, ex. art.;
ei. :) eldskärm, afdelningsskärm etc.; biid.
hägn, skydd; groft såll, rissel, harpa;
byg. skiljegaller (jfr paraclose), afdelande
skrank ei. skiljevägg; va. skydda medelst
skärm; beskärma (from, från); skyla,
dölja ett fel etc.; 1’issla, harpa sand, kol o. d.
-man, 5. sällare särsk. gruf. —Wall, s.
förmur i eg. bet. —er, -år, s. sällare, —ing,
-ing, prt.; s. sållning; gruf. sållsättning.
—ing-machine, s. gruf. mekanisk
sållsätt-ningsapparat. — ings, -ingz, s. pl. affall
vid harpning (sållning).
screeve, skrev, va. † o. P skrifva tiggarbref
o. d.; rita figurer på en trottoar för att tigga.
—r, -ur, s. P trottoarkonstnär.
SCrew, skro, s. skruf; sjö. propeller
-propeller); äfv. se rsj-vesset; r se —
-shell; F biid. girigbuk, »flåbuse»,
»blodsugare»; hårdt ansättande, efterhängsen
människa (tiggare ei. »björn» ei. frågare
ei. examinator); si. eländig hästkrake,
skinkmärr; rulle ei. litet paket röktobak;
si. »pressning», tryck, hård »pers», Am.
univ. si. sträng examen; si. lön; P nyckel,
dyrk; va. skrufva ; fästa med skruf,
fast-skrufva (to, vid; on, på); tillskrufva;
in-skrufva ngn i likkistan; hopvira, -rulla;
pressa, klämma, spänna; tvinga; hårdt
ansätta, förtrycka, (ut)pina 5 förvrida,
6: note, è: do, 6: nor, Å: not, à: tube, &: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
