Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - seize ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seize
F Talspråk. 1244 P Lågt språk.
self-abuse
tyg; sjö. sejsa, naja, bändsla, fastsurra;
/%/ the pen, fatta (gripa till) pennan; se
rid. ex. under hold o. opportunity; — on
(upon), kasta sig (falla) öfver wid., rycka
(roffa) till sig, lägga hand (»vantarna»)
på, bemäktiga sig; jur. anhålla, taga i
beslag; aiim. Mid. gripa, fatta, få makt
med om sinnesstämning etc.; taga fasta på,
begagna sig af; — up, sjö. fastgöra en nian vid
en trall för afstraffning. — d, -d, pp.; tO be — of,
vara (kommen) i besittning af; to be —
with,angripas af en sjukdom; gripas (fattas)
af en känsla. —r, -&r, s. en som griper etc.,
jfr föreg, v.; jur. besittningstagare;
beslags-tagare. seizin, -in, s. jur.
besittningstagande, fasta, jfr ex.; besittning af fast
egendom; egendom (som är föremål för
—); — in deed (ei. fact), laga fasta,
verkligt egande, innehafvande i motsats tm —
in law, besittningsrätt (utan
innehafvande); to acquire — of a house, taga
fasta på ett hus; livery of —. fastebref.
Seizing, -ing, prt.; s. gripande, tagande
(i beslag), jfr seize; sjö. sejsning,
bänds-lande; najning; surrning, bändsel, (äfv.
det därtill använda :) bändsellina (: — stuff).
Seizor, -èr, s. jur. besittningstagare, en
som tager fasta; beslagstagare, jfr seize
o. seizin, seizure, sè’zjår, s. gripande;
arrestering (of a thief etc.) ; våldsamt
besittningstagande; anhållande, tagande i
beslag, indragning, utpantning; häftigt
anfall, attack (af sjukdom, is. slaganfall o. d.);
ngt taget i besittning ei. i beslag; pl.
beslagstagna varor ei. i mät tagen
egen-* dom.
sej(e)ant, sè’djant, a. her. sittande om lejon
ei. annat djur; — rampant,, her. sittande med
ena framfoten upplyftad.
Selachian, sela’kian, selacian, sela’sjan, a.
o. s. zool. (tillhörande) ett visst slags
brosk-fisk (afdeln. Selachia, hvartill haj o. rocka höra).
Seid †, seid, a. sällsynt; ad. se följ. —Om,
-åm, ad. sällan; a. )|< sällsynt; it is —
that, det är sällsynt att, ei. sällan som.
Select, sèlëkt’, va. utplocka; utvälja, utse
(äfv. med as, till; to be, att vara : till; out of,
ur, ibland; to an office, till ett äinbete);
välja (t. ex. sina uttryck); a. utvald (company,
poems etc.); a — body, äfv. ett utskott, en
komité: se ex. under committee; a — few
några få utvalda, —man, s. Am.
kommunalrepresentant, en årligen väld kommunal
förtroendeman (3—7 utgöra en nämd med
verkställande makt för drätBelärenden, fattigvård etc.);
pl. (—men) äfv. kommunalstyrelse. —ion,
-lek’sjun, s. utväljande, val; urval (of
boohs etc.); pl. urval, valda stycken (t. ex.
from Horace); se vid. under natural o.
sexual; ^ and rejection, förmåga,
åliggande ei. handling att välja eller
förkasta. —ive, -lv, a. utväljande;
val-(power, förmåga). —neSS, -nes, s.
utval dhet; utvald beskaffenhet. —Or, -År,
s. (ut) välj are.
Selen-, sele’n, prefix kem. selen-. —iate, -lät,
5. kem. selensyradt salt. —ic, -len’ik, a.
kem. af selen; — acid, selensyra. —ide,
sel’enid, s. kem. selenid, selenförening,
-metall; — 0/ silver, selensilfver.
~ifer-OUS,-lënif’ur&s, a. kem. min. innehållande
selen, selenhaltig. —ious, -lås, a. kem.;
— acid, selensyrlighet. — ite, sèl’ènlt, s.
min. selenit, gipsspat, krystallisk gips;
kem. selensyrligt salt. —itic(al), -lenit’ik
(-al), a. selenitisk, innehållande selenit;
— mortar, selenitmurbruk (ei. -cement).
—ilim, -lum, s. kem. selen. —iuret, -uret,
S. kem. selenförening. — iuretted, -urëted,
a. innehållande ei. blandad med selen;
— hydrogen, selenväte.
seleno-, sèlën’6, prefix mån-. — g rap he r,
-g’rafur, s. en som är hemma i
selenography; månbeskrifvare. —graphic(al),
-graf’ik(al), a. hörande till
månbeskrif-ning. —graphist, -g’rafist, se föreg. s.
—-graphy, -g’rafi, s. månbeskrifning.
Self, self, a. † den samme (jfr nedan åsarne);
egen †; själf; s. (pl. selves, sëlvz) tu. jag,
subjekt, person, individuelt
(själfmed-vetet) väsen; det egna intresset,
själf-viskhet; enfärgad blomma; — do, —
have, ordspr. själf är bästa drängen; his
own ’v/, his very ~ F, just han själf; lie
is my second (ei. other) —, han är mitt
andra jag; for — and partner, på egna
och kompanjons vägnar; your gracious
(ei. noble) —, Ers nåd; your royal —,
Eders Majestät; my unworthy —, min
ringa person. (Anm. 1. — ss. senare del af
reflexiva pronomina ss. him^o, my— etc., se
under d. o.; Obs. dessa uttryck kunna förstärkas
med own el. F very, hvarvid ordens delar skiljas
åt, t. ex. my own (very) — : just jag själf
etc.; uttrycken: his —, their selves äro pror.
Anm. 2. — ingår ss. förra delen i mångfaldiga
sms. hvilkas betydelse är själfklar; här upptagas
blott de vanligaste, el. sådana som torde tarfva
förklaring. Anm. 3. Accenten i sms. ligger på det
senare ordet). — - abandonment, s. djupaste
förtviflan (det att vara »rent öfver sig gifven»).
—-abased, a. förödmjukad af blygsel
öfver sig själf, —-abasement, s. blygsel
öfver sig själf; själfförnedring.
—-absorbed, a. försjunken i sig själf,
—-abnegation, s. själfförnekelse, -försakelse,
—-abuse, s. missbruk af egna krafter; se
&fv. —-pollution; själf bedrägeri; okvädins-
à: fate, K: far, å: fall, à: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, i: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
