- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1356

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spur-wood ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spur-wood

F Talspråk. 1356 P Lågt spr&k.

squall

~-WOOd, s. ältgräs. kärrsolöga
(Ranunculus Flammula). ~-W0rt, s. åkermadd,
blåmadra (Sherardia arvensis).
Spurge, spèrdj, s. bot. räf mjölk (Euphorbia).
<x/-flax, S. bot. Daphne gnidium (en
sydeuropeisk ständigt grön buske). ^-laurel, s. bot.
(jfr föreg.) Daphne laureola. ~-0live, s. bot.
(jfr föreg.) Daphne oleoi’des; äfv. vanlig
käl-lerhals (D. Mezereum). ~-W0rt, s. bot.
en art svärdslilja (Iris foetidissima); pl.
Euphorbiaceæ.
spurging, spl’rdjing, se purging.
spurious, spu’rius, a. oäkta (äfv. issue etc.),
falsk; understucken, eftergjord,
förfalskad; ~ disease, med. spurisk sjukdom

(sjukdom som misstages för att vara annan än den
verkligen är; t. ex. pleurisy,
bröstmuskel-reumatism); ~ wing, se bastard-wing.
~neSS, -nes, s. oäkthet,
spurless, spè’rlës, a. utan sporre (-rar),
spurling, (jfr spirling) se smelt.
spurling-line, spe’rlinglin, s. sjö. lina som
förenar ratten med the telltale (jfr d. o.);
lina med ledare (jrr fair-leader) för löpande
ändar.

Spurn, spërn, va. sparka; stöta tillbaka
(med förakt), afvisa (away, from one’s
presence); behandla med förakt; vn.
spar-ka(s); spjärna (against, emot: trotsa); 5.
spark (i cg. bet. †); afvisande, föraktfull
behandling, snäsning; förakt, trots; gruf.
sträfva, stötta, is. liten stenkolspelare;
~ at, se va. ~-water, s. sjö. vattenränna

för ändan af däcket. ~er, -UT, S. en 80111
sparkar, som trotsar etc. ~ey, -i, s. se
spurrey.

spurre, spel-, se sea-swallow; se † spur.
Spurred, spe’rd, (imp. o.) pp. (af spur)
sporrad; a. försedd med sporrar ei. sporre
äfv. bot., zool.; angripen af mjöldrygor.
spurrer, -rur, s. en som sporrar; eggare;
eggelse.

spurr(e)y, spe’ri, 5. bot. spergel (Spergula).
Spurrier, spe’rjur, s. sporrmakare.
Spurt, spèrt, va. o. vn. (ut)spruta, frusta
(ut) (äfv. med out); vn. si. löpa, rida etc. så
att det stänker efter; s. utsprutande,
ström, stråle; liten handspruta; F
häftigt utbrott, (kort, häftig) ansträngning,
»ryck», »tag»; to put on the (ei. a)
anstränga sig, »taga ett tag», taga i, göra
en kraftansträngning. ~-grasS, s. bot.
hafssäf (Scirpus maritimus).
sputation †, sputa’sjun, s. med. spottning,
sputter, sput’ur, vn. småspotta (äfv. om sur
ved, äpplen som stekas o. d. :) fräsa; Sprätta
(om en penna); sluddra, tala slarf vigt och
fort; va. se ex.; s. spott el. vattenstänk
som flyger omkring från brinnande ved o. d.;

F bråk, väsen; <v out, frusta ut;
fram-sluddra. ~er, -ur, s. en som
småspot-tar etc.

Sputum, lat., spu’tum, s. med. saliv,
(lltspot-tadt) slem, särsk. (i pl.: -ta, -tå)
upphostadt i bröstsjukdomar.

spy, spi, va. (imp. o. pp. Spied, spid)
be-speja, utspionera, utforska (äfv. med out);
upptäcka (på långt håii), få ögonen på,
varseblifva; vn. speja, spionera (on, på);
snoka (into, i, efter); s. spion, spejare
(on, på), äfv. mii.: kunskapare; 1 ~,»dunk»,
»bo för bisen» (lek).
~-boat,s.kunskapare-fartyg, avisofartyg, förr »jagare». ~-glaSS,
s. (fick)kikare; lornjett. hole, s.
titthål. ~-money, s. betalning för
spione-ring. ~dom -dum, ~j$m -izm, s.
spionerande, användande af spioner,
spionerisystem.

Squab, skwéb, a. tjock och fet, knubbig;
köttig; ofjädrnd om fågelunge; s. tjock, fet
person (is. om fruntimmer:) lunsa; ofjädrad
fågelunge; ung dufva; (stols-,
vagns-etc.)dyna; stoppad soffa, »puff»; ad.
pladask, med en »duns». ~-chick, s. ej
fullfjädrad kyckling. ~-pie, s. pastej af
dufungar ei. af kött, lök och äpplen.
~bish, -isj, a. tjock, fet, tung, lunsig.

Squabble, skwob’1, vn. kifvas, käbbla (about,

Oin), bjäbba; va. boktr, förskjuta rader etc. så
att de blandas om hvarann; S. käbbel, gl’äl, kif.

~r, -&r, s. käbblare, grälmakare; bjäbba.

Squabby, skwob’i, a. se squabbish.

squacco, skwak’o, s. zool. en hägerart (Ardea
comata).

Squad, skwod, s. mii. mindre afdelning
(kor-poralskap, halftropp); litet sällskap; sjö.
si. förk. for squadron; va. uppställa, indela
i ~(s); awkward
»gärdesgårdsbatal-jon», tropp af »maruflar»; bild. allm. hop
af drumliga människor; ~ drill, (rekryt-)
exercis på mindre afdelningar.

Squadron, skwèd’run, s. mii. skvadron; sjö.
(naval eskader, division; flying
sjö. kryssareskader; pari. si. skara af
själfständiga som ej rösta med ngt parti; the Royal
Yacht (/S)~, »Kongl. Segelsällskapet».
~ed †, -d, a. uppstäld i fyrkant(er) ei. i
skvadroner etc.

Squalid,skwol’id, a.(mycket) smutsig. ~ity,
-’iti, ~ness, -nes, s. smutsighet,
osnygghet, smuts.

squall, skwål, vn. skrika (t. ex. ss. barn),
ga-sta, ge hals; s. skrik, skrän; sjö. by, stark
väderil (äfv. ~ of loind); black en by
beledsagad af svarta moln, äfv. (: thick
~) regnby, åskby (~ of wind with rain,
with thunder and lightning); white
sjö. hvit by (en som kommer oförmodadt, utan att

Å: fate, å: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine i: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free