- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1369

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stannous ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stannous

>|< Miudre brukligt. 1369 † Föråldradt.

stare

stannous, stånds, a. kern. tenn- (om tcnnoxidul
o. däraf bildade salter); ~ chloride,
tennklorur; ro oxide, tennoxidul.

Stanyel, stån’jël, (jfr stannel) se kestrel.

Stanza, it., stan’za, s. byg. rum; metr. stans;
strof. -za’ik, a. hörande till (ord-

nad i) stanser.

stapedial, stapedial, a. anat.
stigbygelfor-mig. StapeS, iat.,.stà’pèz, s. anat. stigbygel

i örat.

staphyline, stafilin, a. min. se botryoidàl.

Staple, ståpl, s. stöd, stötta †; stapelvara,
en orts hufvudprodukt; stapelplats,
marknad)^; hufvudbeståndsdel; råämne, stoff;
fiber, tråd i bomull, lin, uii; krampa, märla,
haspe; slutbleck å lås, öfverfall; tekn.
gruf. (ventilations)schakt mellan olika
bottnar; a. stapel- % (town)’, faststäld på
handelns område; hufvudsaklig, förnämst
(commodities, goods, wares)’, äfv. i aiim.
stående, fast (argument etc.), stadig; va.
sortera uii o. d. ~-knee, se standard-knee.
"»-punch, S. puns med två spetsar för
anbringande af två hål för märlor etc. -d, a.
hand. tekn. (i sms.) -trådig, med ... fibrer
(t. ex. long-»» tvool). -ur, s. en som
handlar med stapelartiklar; ullsorterare;
ullmäklare, ullgrosshandlare.

Star, står, s. stjärna äfv. bild. (särsk.
framstående skådespelare ei. sångare,
sångerska); ordensstjärna; boktr, asterisk (*);
mek. se Cam; si. »skön juvel» bild.; va.
pryda ei. beströ med stjärnor; F gifva en
»stjärnsmäll», spräcka (a mirror, a
window)-, vn. glänsa som en stjärna biid.; F
teat, (ofta ~ it) gastera (och) göra furore,
fira triumfer; and garters, »(ordens-)
stjärnor och (-)band»; r^s and stripes,
stjärnbaneret (Förenta staternas flagga);
blazing komet; falling shooting
stjärnfall; fixed fixstjärna; of

Bethlehem, bot. morgonstjärna
(Ornitho-galum umbellatum); (Order of the) (£)~
of India, »Indiens Stjärna» (en nyare orden
för förtjänster om det Britisk-Indiska riket); ($)o»» oj
Jerusalem, se Jern salem-star, förra bet.;
(S)n» of the earth, bot. flikigt groblad
(Plantago Coronopus); ~ a glaze P,
skära ut en fönsterruta; ~ it over one F,
öfverglänsa ngn. ~-anise, s. bot.
stjärn-anis (Illicium anisatum). ~-apple, s. bot.
stjärnäpple (en vestindisk frukt af ChrysO-

phyllum Cainito). ~-baiiner, se
spangled banner, ^-blind, a. lialfblind. ~
-bright, s. stjärnklar, ^-chamber, s. Eng.

hist. St järnkam maren (fordom en hemlig
domstol i Westminster). ^-diamond, 5.
stjärndia-mant (diamant strålande i form af sexuddad stjärna).
~-falling, s. se nostoc. ~-finch, BC ved

-tail, oafish, s. zool. sjöstjärna (Asterias);
bot. Stapelia Asterias. ^-flower, s. bot.
Stjärnblomma (Stellaria m. fi.); en
amerikansk Trientalis; se äfv. Star of
Bethlehem. ’v-fort, s. fort. stjärnskans. ’■v-gazer,
S. stjärnkikare (skämts, för astronom, astrolog;
äfv. för häst som gärna kastar upp hufvudet; äfv.

namn på en fisk [Uranoscopus]). ^-gazing,
s. stjärnkikande (astrologi). <v-graSS, s. bot.
Hypoxis erecta; Aletris; äfv. jfr <^-iooi’t.
~-hawk, se sparrow-hawk. ^-hyacinth,
~-headed hyacinth, s. st järnhyacint,
blåstjärna (Scilla autumnalis o. S. bifolia).
~-jelly, se nostoc. ’—’light, s. stjärnljus;
a. stjärnklar. ~-like, a. stjärnlik,
stjärn-formig; poet. strålande†. ~-map,s.
stjärnkarta. ^-monger †, s. stjärntydare. ~
-ruby, s. stjärnrubin. ^-sapphire, s.
stjärnsaffir. ~-shake,s. strålformig
spric-kighet i trä (fiån märgen utåt). shaped,
a. stjärnformig. shoot, s. se r^-snoi;
bot. se r^-jelly. ~-sh00ter†, s. förakti.
stjärnkikare (astronom). ~-ShOt, S. stjärnskott
(v an 1. fa l ling star). ^-Spangled, a.
stjärnbeströdd; the ~ banner, stjärnbaneret

(Förenta staternas flagga). ^’StOne, S. min.

stjärnsaffir. ~-tail, s. zool. Phaëton (fågel),
^-thistle, s. bot. en art klint (Centaurea
calcitropa). ~W0rt, s. bot. stjärnblomma
(Stellaria; Aster); yellow ^, se
elecampane.

Starboard, sta’rbord, F -burd, s. sjö.
styrbord; a. i sms. styrbords-; va. o. vn. lägga
(rodret) om styrbord; jfr heim, ex.
starbowlines, stå’rb6linz, s. pl. sjö. F (jfr

föreg.) styrbördingar (manskapet på styrbords
[: kaptcnensl vakt).

Starch, startj, s. kem. etc. stärkelse; biid.
stelhet i sätt, styfhet, sturskhet (to take the
out of: taga ...en ur ngu, göra ngn
mjuk, kväsa); a. styf, stel; va. stärka
linne. ~-blue, s. blåelse. ~-com, s.
sexradigt korn; bot. se spelt, 4. ^-glaze, s.
»glanskaka» (af paraffin för att sätta glans på
stärkt linne). ’v>- hyacinth, s. bot. grenig
pärl-drufva (Muscari racemosum). ^-SUgar,
s. stärkelsesocker. ^vWOrt, s. bot. dansk
ingefära (Arum maculatum). ~ed, -t,
pp.; a. styf, stel biid. (: högdragen ei.
pedantisk). ^edness, -ëdnës, s. stelhet arv.:
pedanteri. ~er, -ur, s. en som stärker
linne; stärkelsefabrikör ei. -handlande.
~ing, -ing, prt.; s. stärkning. ^neSS,
-nës, se redness. ~y, -i, a.
stärkelseaktig; biid. styf, stel, pedantisk.

Stare, stål-, l. s. stare, jfr starling.

Stare, står, 2. s.bot. starr (benämning på
Carex–arter, äfv. på andra styfva StrandgräS, ss.
strandrör etc.).

<!>: note, è: do, è: nor, 6: not, à: tube, å: tub, A: bull, th: thing, dh: this, w: will, z; has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free