Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - street-walking ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
street-walking
F Talspråk. 1398 P Lågt språk.
striate
-Walking, 5. gatnymfslif. —ward, s. förr
gatuppsyningsman. —way, s. själfva
gatan såsom trafikled, gatllkörbana. ~y )J<, -1,
a. gat-; från (ei. passande för) gatan;
stadsfödd †.
Streight, stråt, s. O. a. sc strait; ad. se strait
o. strictly.
Strelitz, strel’lts, s. (I.) rysk. hist, strelits
(förr gardist); (2.) ett slags lärft.
Strength, strength, S. st}rrka i alla bet.; fys.
fasthet, kroppars motstånd(skraft), afv.
bärkraft; kraft(er, jfr ex.); nummerstyrka,
numerär; the ~ of the enemy, fiendens
styrka; of mind, själskraft, energi;
armed väpnad styrka; ett lands
krigsmakt; his nu fails hirn, hans krafter svika;
his true ~ lay in ..., hans (sanna, bästa)
styrka låg i ...; to gather (get) samla
krafter; (t. ex. om ett rykte) vinna i styrka;
to get new vinna nya krafter; to put
forth one’s ~ (to put all one’s ~ to loork),
uppbjuda alla krafter; display of
kraftutveckling; exertion of
kraftansträngning; feat of nu, kraftprof (-dåd);
want of nu, kraftlöshet; upon the ~ of,
stödjande sig (ci. stödd) på biid., på
grund af, i kraft af. ~en, -n, va. stärka,
styrka; förstärka särsk. tekn. med beslag o. d.;
befästa aum. biid.-, vn. blifva stark(are),
vinna (ci. tilltaga i) styrka (ei. krafter).
~ener, -nar, s. ngn ei. ngt som stärker;
med. stärkande medel (garlic is a nu of
the stomach, ... stärker magen), ^ening,
-ning, prt.; a. (för)stärkande; i sms.
förstärknings- (t. ex. feather, rib, -ribba;
piece, timm. -stycke; work, -arbete); s.
stärkande, styrkande; tekn. förstärkning.
StrenuOliS, stren’uus, a. ifrig, nitisk, oför-
truteil försvarare, förfäktare; kraftig (effort,
protest etc.); kräfvande kraft. ~ly, -li, ad.
(jfr föreg, a.); arv. på det kraftigaste (t. ex.
to protest nu against ...). ~neSS, -nes, s.
ifver, nit, oförtrutenhet.
StreSS, strès, s. fys. mek. tryck, spänning,
påkänning (kraft verkande till formförändring
på en kropp), el. kroppens egen motståndskraft,
spänstighet; vigt, eftertryck; särskild
betoning (-nande), tonvigt; våldsamhet;
se † afv. distress; va. utöfva tryck på,
(sträfva att) deformera en kropp; se †
distress; ~ of iveather, hårdt väder; to lay
nu upon, lägga (särskild) vigt ci.
eftertryck på; särskildt betona; to put to a
utöfva våld på.
Stretch, strëtj, va. sträcka, (ut)spänna;
uttänja, töja på; bärg. räcka (ut) (utsmida)
järn: utsträcka, uträcka handen; utbreda
vingarna; si. hänga (afrätta): (öfver)anstränga;
öfverdrifva; biid. utsträcka för långt;
göra våld på, »gå sanningen för när»,
öfverskrida sin befogenhet, sina instruktioner; vn.
utsträckas; sträcka sig, töja sig; utvidga
sig; sträcka sig, vara utsträckt, räcka
(to, till etc.); prov. sträcka i väg, lägga
benen på ryggen; sjö. spänna på med alla
segel, segla med stor segelmassa (is. med
adv.-, along, etc.); F bild. öfverdrifva, »skära
(taga) till i växten», »skarfva», »breda
på», prata i vädret, skräfla; s. sträck, jfr
ex.; sträckande, sträckning, spänning,
töjning; ansträngning; öfverskridande,
äfv. missbruk(ande) (of power)-,
sträckning, riktning, gruf. strykning (t. ex. af en
koiflöts); sträcka, räcka; sjö. slag; univ. si.
spatsertur, promenad; P ett års
straffarbete; ~ a point, eg. sträcka ut, töja ett
grand; wid. öfverdrifva, taga till för
mycket, »gå sanningen för när» (afv.’v» things);
se vid. to strain a point; ~ out, sträcka
(räcka etc.) ut; sjö. sport, hala ut i rodd; to
make great nucs F, taga sig stora friheter,
gå för långt (jfr ofvan vn. biid.); at (ei. on)
a nu, i (ett) sträck, »i ett kör»; to be on
the nu, vara i yttersta spänning : »ligga på
sträckbänk», vara i plågsam spänning (af
ovisshet), ei. vara ansträngd till det
yttersta; to put to the utmost nu, spänna ei.
anstränga till det yttersta, sätta på det
svåraste prof (t. ex. tålamodet). ~er, -år, s.
ngn ei. ngt som (ut)spänner, sträcker etc.;
(väf-, handsk-)spännare; spännjärn (t. ex.
i ett paraply, jfr äfv. sms. af ~ing); målares
spännram; timm. spänn- ei. bindbjälke i
ett bjälklag el. -ok; tvärslå mellan stolsben etc.;
(sjuk- ei. lik)bår; spännhult (fotspjärn för
roddare); mur. löpsten; F öfverdrift,
»dalmas», lögn. ~er-bearer, s. mil.
»bårbärare», ambulanssoldat. ~er-fencer, s. si.
hängsleförsäljare. ~er-mule, s.
förspinn-mulemaskin. ~ing, -ing, prt.; s.
sträckning, spänning. ~ing-COUrse, s. mur.
löpskikt. ~ing-frame, .5. spinn,
(sträckstol i) förspinn mulemaskin; torkram för
stärkt musslin. ~ing- hammer, s. bleckslagares
etc. spannhammare. ~ing-irOn, s. gaifv. etc.
sträckjärn; spännjärn. ^/ing-machine, 5.
sträckmaskin is. spinn.; väf. spännram. ~
ing-match, 5. si. afrättning. ~ing-piece,
s. garf. se nuing-iron; byg. se strut.
Strew, stro, strö, va. (pp. äfv. -n) strö,
utströ (on, på; over, öfver); beströ (with,
med); utsprida rykte †; poet. ligga strödd
öfver, betäcka (t. ex. »thousand sleeper.s
[döda] nu’d the strand»). ~ing, -ing, prt.;
s. (ut)ströende; ngt utströdt †.
Stria, lat., stri’a, S. (pl. Striæ, -è) byg. naturv.
reffla, fåra, repa; strimma. ~te, -i’àt, a.
is. veteusk. o. konst, refflad; repig; strimmig.
à: fate, l: far, å: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, 4: lier, 1: fine, 1: fin, {: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
