Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - such ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suoh
F Talspråk. 1416 P Lftgt spräk.
sudoriferous
var hans rykte (anseende) (t. ex. med föij.
that, att, el. med ttS to : att ... jfr ofvan) ; as
was .,., were så som ... var, så
voro ock ...; as (efter ett subst.) se under
as; he is a stranger and should be treated
as ... bör bemötas som sådan; he is
n0 ~ fool as you have taken him to be
(ei. ... as to do so), han är icke så dum
som du trott hnm vara (ei. ... så att han
gör det); there are no beings, det fins
inga sådana (varelser); no ~ thing! (efter
ett p&stàeDde ei. ss. svar) ingenting ditåt;
annat slag! ingalunda! bort det! he did no
thing. det gjorde han visst icke; some
dylika (framför subst.); jfr ex. tinder some ;
or some ~ thing, eller ngt dylikt; there
must be some to be some of ali sorts,
(eg. det skall finnas några sådana, för att
det skall vara några af alla slag) ordspr.
»det ska’ vara det med»; two o*
adversaries, två sådana motståndare; these are
nv fine flowers (: these flowers are ~ fine
ones) F, detta är så’na vackra blommor;
one nu rich man F, en så’n rik man
(t. ex. fins äfven här). —WiSC, ad. sålunda,
på dylikt sätt.
SUCk, suk, va. suga (ofta med adv. in, in : i sig
etc., jfr ned. ex.); dia; i allm. bet. insuga,
in-supa, äfv. hämta (t. ex. kunskap, visdom; from,
out of, från, ur); (liksom) gnm sugning draga
till sig, ei. (om en hvirfvel o. d.) draga ned
(äfv. down), uppsluka; (upp)pumpa; si.
pumpa (på nyheter); vn. suga; dia; s.
sugning; di; F klunk (jfr ex.); univ. si.
snyltgäst, snyltande påhäng; se vid. sucket; go
and teach your grandmother to ~ eggs,
ordspr. *ägget vill lära hönan värpa»; ~
one’s paws, suga på ramarna; ~ a wound,
utsuga (giftet ur) ett sår; the pump
sjö. pumpen suger, det är läns(pumpadt)
(skutan är läns); ^ away, suga ut; they
ivere *<>ed down with the sinking ship, de
drogos ned i djupet af den hvirfvel som
uppstod då fartyget sjönk; ^ in, insuga;
biid. insupa; si. lura; ~ up, (va.) suga
upp, uppsuga; draga ei. pumpa upp;
suga i sig; (vn.) (med to) si. gnm smicker
ställa sig in (hos); to have a ~ at a bottle,
taga sig en klunk ur en butelj; to give
<%/ (to), gifva di (dägga), gifva bröstet åt.
—fish, se sucking-fish, —in, s. si. lurande
(jfr take-in).
suckatash, suk’atasj, se succotash.
SUCken, s&k’n, s. Skoti. jur. jord hörande under
en kvarn, hvars arrendatorer (**ers) äro bundna
att ftlrmala ali sin säd på denna kvarn.
sucker, såk’ur, 1. s. Skoti. socker.
SUCker, sftk’ur, 2. s. en som suger, sngare
i aiia bet.; unge som diar, is. digris; di-
barn >|<; sugrör; sn gläd er; pumpkolf i
sugpump; sugkaramell; drinkare;
snyl-tare )j<; Am. si. en som afpressar en
valkandidat pengar; zool. sugfisk. se afv. lump
bot. rotskott; Am. F invånare i
Illinois; va. borttaga rotskott från; vn.
skjuta rotskott. —rod, s. pumpstång i
sugpump. SUCket, -ket, s. sugkaramell.
sucking, s&k’ing, prt.; a. diande; is. sms.
di-, sug-; späd, ung (arv. % om icke-däggdjur);
F nybakad, oerfaren, nybörjar-; s.
sugning; diande; tekn. blåsbildning i gias; a
~ lawyer, ett juristämne. —bottle, s.
difiaska. —child, s. dibarn. <v/-fish, s.
sugfisk (jfr remora). —horn, s. dihorn,
—pig, s. digris. ^-pipe, s. sugrör. ^
•pump, s. sugpump.
SUCkle, suk’l, va. gifva di; (upp)amma afv.
biid.; äfv. % so suck; s. se teat, ^r, -ur,
s. diande unge; dibarn, suckling, -ing.
prt.; s. diande unge; dibarn; bot.
rödklöfver (Trifolium pratense) o.
hvitklöfver (T. repens).
SUCky, suk’l, a. P supig; s. % klöfverblöm.
SUCrOSe, su’kros, s. kem. rörsocker.
Suction, stik’sjun, s. is. vetensk. tekn. sugning;
a. i sms. sng-(pipe, -rör; plate, -plåt [till
löständerl; valve, -ventil etc.); power of
sugkraft; si. förmåga att dricka, —and
-forcing-pump, s. sug- och tryckpump.
^-chamber, s. pumpstöfvei. —hose, s.
matarslang till en spruta etc. —primer, s.
liten handpump hvarmed en större pump
fuktas för att kunna »ta».
suctorial, suktö ’rial, a. is. zool. SUg-mun etc.,
lämpad för sugning; försedd med
sugmun ei. sugapparat; sugande, hämtande
sin näring genom sugning (t. ex. bird);
fästande sig vid andra föremål medels
sug-flittg (fish) e*- nejonögon). sucforian,
-riån, s. djur med sugmun; sugfisk.
SUC-torious, -rius, a. se föreg. a.
SUd, säd, va. betäcka med drifsand.
SUdaC, rysk., Su’dak, S. zool. gös.
Sudatory, su’daturi. a. svettnings-, svett-;
s. svettbad, varmluftsbad(rum), imbad,
»finsk badstu» (äfv. -rium, -torium).
Sudden, sud’n, a. plötslig, oförmodad; bråd
död, häftig, hastig; (all) of (el. on) a
on the ~ )|C, plötsligt, med ens, »rätt som
det var», oförhappandes (äfv. ~ly,-li, ad.).
~neSS, -és, s. plötslighet; the äfv. det
plötsliga ei. oförväntade (of, i). ~ty >fC,
-ti, S. se föreg.; 0« a >)(, se föreg. ad.
sudder, hind., sud’ur, a. förnämst, högst,
öfver-domstoi; s. styrelsesäte; † högsta
domstolen i Calcutta.
sudoriferous, sudorif’ur&s, a. framalstrande
ei. af8Öndrande svett, svett- (gland). SU-
à: fate, å: far, å: fall, 4: fat, å: fast, è: mete, &: met, I: her, i; fine, is fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
