Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sure ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sweafei4
)f< Mindre brukligt. 1431 † Föråldradt.
sweeping-machine
kund. —footed, a. säker på foten. ~ly,
-li, ad. säkert, (lielt) visst, bestämdt;
visserligen, säkerligen; nog, väl; fast,
trygt. ~neSS †, -nes, s. säkerhet,
visshet; for för säkerhets skull, ^tiship
)js, se r^tyship. ~ty, -ti, s. säkerhet,
visshet; trygghet; hemul; garanti )|<;
gisslan; säkerhet, borgen (for, för, an
amount, a person), underpant;
löftesman (en som ansvarar för ngu, jfr bail,
bonds-man); ^ of the peace, jur. borgen för
fredligt uppförande som en fredsdomare
afifor-drar ngn som hotat med våld (innebär kaution om
inställelse vid quarter sessions); to be
(become) ~ (for), stå (gå) i borgen (för);
to find (-ties), ställa borgen för sig;
to make ~ doubly sure, (för att) göra
sig alldeles (»tvär»- ei. »storm»-)säker (ei.
viss); to stand jur. stånda hemul; hand.
stå delcredere; of a säkert,
visserligen; letter of lejdebref. ~tyship,
-tisjip, 5. borgen, kaution (egenskap att vara
borgesman, förbindelse att svara för en annan ss.
bondsman).
surf, serf, 1. s. prov. åkerbr. botten(del) af
täckdike. .
surf, serf, 2. s. bränning, vågsvall, is.
vågornas återsvall från en klippa el. d., silgsjö;
strandbrott, hajning; si. lismare,
snyltgäst ; si. skådespelare som äfven idkar
annan sysselsättning. —boat, s.
landstig-ningsbåt enkom bygd för att genomfara
bränningar, lif räddningsbåt. —boatman,
~man, s. förare af ei. roddare i en ~
-boat, —duck, ~SC0ter, s. zool. CEdemia
perspicillata (en nordamerikansk andart).
manship, -mansjip, s. konsten att ei.
skicklighet i att manövrera —boats.
Surface, se’rfas, -ås, s. yta; utsida; vatten-,
hafs- etc. ytan; ytlager; jordytan,
öfversta jordlager; gruf. dagen; a. i sms. yt-;
ytlig, blott på ytan, sken- (loyalty etc.);
va. gifva (jämn, slät) yta, jämna, glätta;
bearbeta på ytan; genomsöka ytlagret
af marken (is. för att leta guld); bringa Upp till
(jord)ytan (t. ex. uppfordra maim till
dagen) even (smooth) jämn (slät) yta;
as soon as I came to the äfv. så snart
jag kom upp igen. —condensation, s.
ytkondensering. —condenser, s. ångm.
ytkondensor; afdunstningsapparat. ~
-cooler, s. brygg, k yl skepp,
—fermentation, s. brygg, öfverjäsning. —lathe, s.
svarf med skifvor. ~-man, s. järnv. en
man anstäld för att hålla
öfverbyggna-den i godt skick. —plane(r), s. ett slags
hyfvelmaskin. plate, 5. tekn.
plan-skifva. —printing, s. »yttryck», aftryck-
ning (ss. boktryck, litograßskt tryck etc.) från
en färgbelagd yta (i mots, till från färg
anbragt i fördjupade linier);
reliefvals-kattun-tryckning. —roller, 5. reliefvals för
kat-tun tryck ning. —SUrVey, s.
fältmätning(s-konst). —twitch, s. bot. gårdsgräs
(Polygonum aviculare); kryphven (Agrostis
stolonifera angustifolia), —water, s.
dagvatten, ytvatten, —well, s. brunn
som upptager dagvatten, —working, s.
gräfvande efter metaller (guld) i
öfversta jordlagret, ’v-yeast, s. brygg,
öfver-jäst. -ur, s. tekn. se "v-plane ; en (särsk.
guldgräfvare) som bearbetar ytlagret,
surfacing, -ing, prt.; s. plansvarfning;
bearbetande af ytlagret för vinnaude af
metaller, jfr ofvan, dagarbete gruf.
Surfeit, se’rfit, va. öfverlästa med mat,
öf-vermätta (with, med, äfv. % bild.); väcka
leda hos (gnm öfvermätt); vn. (ofta reøex.:
~ one’s self) öfverlästa sig {with, med
mat), fråssa, föräta sig (with, på); s.
öfver-lastande af magen med mat; förätning (äfv.
~ in eating); öfvermätthet äfv. biid. : leda,
vämjelse; I’m afraid I have <^ed myself,
jag är rädd att jag har ätit (ei.
druckit, afv. t. ex. af vatten) för mycket; he died
of a han föråt sig och dog däraf; he
was half-killed with a ~ of apples, han
hade så när strukit med gnm att äta för
mycket äpplen, r^ed, -ed, pp. äfv.
blaserad. ~er, -ur, s. fråssare.
surfman, ~ship, se under surf, 2. surfy,
se’rfi. a. full af bränningar (jfr surf, 2.);
brytande våg, Upprörd sjö, vid stranden.
SUrge, sårdj, s. svall, häfning † (se äfv. †
spring); stor brytande våg, brottsjö;
vågsvall; sjö. utsvepning (utbugtig del) på
spelet- hvarpå kabellarium förfar sig själf; v1i. Svalla,
gå högt om sjön; bl’USa allm. bild.; sjö. slira;
va. låta tåg hastigt af rulla (ei. åka [af]),
sjö. skräcka, hastigt släcka; ~ (the) cable,
sticka ketting; ~ the capstan, skräcka
på en ända lagd till gångspel så att den
förfar sig.
Surgeon, se’rdjun, s. kirurg, fältskär;
(underordnad) läkare; is. militärläkare (military
[ei. army] särsk. kårläkare; zool. (äfv. ~
-fish) lansettfisk (Acanthurus); army
äfv.regementsläkare; assistant, acting
assistant underläkare (tjänstgörande
»medicine kandidat»); bataljonsläkare; ’x/s
instruments, kirurgiska instrument;
probe, sönd; scissors, incisionssax.
apothecary, s. en som är på en gång
apotekare och läkare (kirurg, jfr ofvan). ~
-dentist, s. tandläkare. —major, s. mil.
fältläkare. ~Cy, -si,
militärläkare-befattning. surgery, -djuri, s. kirurgi;
fältskärsstuga ci. apotek hållet af en
bi note, è: do, o: nor, o: not, ii: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
