Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - swearer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sweafei4
)f< Mindre brukligt. 1489 † Föråldradt.
sweeping-machine
ed; svärjare. ~ing, -ing, pvt.; s.
svärjande; svordorn(ar); katts fräsande.
Sweat, swët, s. svett; svettning; svettbad;
möda. hårdt arbete; F oro, ängslan; se †
oving-sichness; vn. (imp. o. pp. reg., äfv. lika
med infin.) svettas; si. få punga ut. (pengar);
si. jfr vid. va.; va. bringa i svettning, låta
(komma att) svettas äfv. tekn.; utsvettas;
si. »åderlåta», pnngslå, klå; si. klå fattiga
arbetare gnm svältlöner; to take a taga
in svettdrifvande medel; by the ~ of
one’s brow, i sitt anletes svett; to be in
a cold kallsvettas; to be in a ~ to
(infin.), Am. si. vara ifrig att (få ...); ~ a
coin, bedrägligt göra ett guid-mynt lättare
gum bad i en syra el. d.; down,. sport, gnm
svettning göra ryttaren lättare; ^ out,
gnm svettning fördrifva, »svettas ut ei.
bort» en sjukdom. "–gland, s. svettkörtel.
~er, -ur, s. en som svettas;
svettdrifvande medel äfv. aiim. bild.; P tungt
arbete; si. flåbuse mot arbetare, is. en
klädaffärs innehafvare som låter
själfförsör-jare inom skrädderiet arbeta åt sig för
klen betalning. ~ily, -ill, ad. så att man
får svettas. ~ineSS, -inës, s. svettighet.
~ing, -ing, prt.; s. svettning äfv. tekn. (t. ex.
of malt). ~ing-bath, s. svettbad, imbad,
varmluftsbad (»finsk bastu», turkiskt bad o. d.).
svetthus tekn.; badstuga,
imbad (lokalen ; jfr föreg.). ~ing-il’0n, s. häst-
(svett)skrapa. ^ing-rOOm, s. svettrum
(jfr oiing-bath o. ^»ing-house), särsk.
osttorkrum. ~ing-sickness, s. »engelska
svetten» (epidemi i 15:de årh. etc.). ~ing
•system, s. »svettningssystem»,
arbets-gifvares klåsystem, jfr ofvan.
Swede, swèd, s. svensk; (s) se Stvedish
turnip. -n, s. pr. Sverige.
Swedenborgian, swedenbo’rdjian, a. sve-
denborgiansk; s. svedenborgare,
swedification, swedifika’sjun, s.
försvenskning. Swedify, -’-fi, va. försvenska.
Swedish, swè’disj, a. svensk; s. svenska
(språket); ~ turnip, åkerbr. kålrot,
kålrabbi (Brassica campestris rutabaga).
~ize, -iz, va. försvenska.
sweep, swèp, va. (imp. o. pp. Swept, swept)
sopa; feja; sota skorsten; (äfv. med away,
off) bortsopa äfv. allm. bild. (t. ex. om pesten),
bortspola, bortrycka (hopar af folk); rycka
med sig; rycka till sig, stryka (»svepa»)
ill (äfv. med in); släpa efter sig; (is. om
vinden o. d.) svepa (hastigt fara) fram öfver,
stryka (ila) fram öfver ei. förbi; art.
bestrykas aiim. gå öfver, öfverfara,
öfverskåda i alla riktningar (t. ex. his eyes ~ the
horizon; the heavens with a telescope);
slå lyran poet.; tekn. urbugta, rundt utskära;
sjö. dragga efter ankaret, dragga botten; sjö.
ro (fram) med en rw; vn. (om vinden etc.)
svepa (along, over); hastigt fara, ila
(»fly-ga», jaga, störta, spränga etc.) fram (ofta
med along; by, förbi); hastigt utbreda sig,
öfverfara en vid sträcka; beskrifva en
båge, göra en sväng, svänga; »svänga
(på) sig», »svansa sig», gå pompöst ss. med
siäp; sjö. dragga, fiska (for, efter ankaret etc.);
s.sopning; sotning; svep,sväng som
beskrifves gnm rörelse (el. i konturer); krökning, bugt,
böjning (of an arch etc.); krökt lopp, väg;
särsk. konkret, krokig uppkörsväg, uppfart
framför ett hus; tags omfång; spelt, siam, »table
rase»; omfång, område af ngt i rörelse-,
framfart (of an epidemic disease etc.); öfverfaren
räcka, krets (t. ex. of vision); hastig
öfverblick; ngt som sopar, »släp» äfv. biid. :
»svans», följe; gat-sopare, skorstens-fejare,
sötare: si. slusk: SOpOl’, SOt, bärg. tekn.
kräts; rör, slang på en spruta;
väderkvarnsvinge; svängel, vippbom; pumpvipp ei.
ei. -stång i grufkonst; gjut, mall, formbräde;
förr mil., numera her. ballist,
stenkastnings-maskin; sjö. hvarje rundad fartygsdel; sjö.
bunkåra (stor åra); sjö. (of the tiller)
ledvagn; sjö. fisktåg; ~ a courtesy F, göra
en djup, högtidlig bugning (el. nigning);
~ out, sopa ut; absolut sopa (rent) (huset,
rummet); ~ Up, SOpa äfv. allm. bild» : »skrapa»
(få) i hop i hast; of a net, notvarp; ~
of an oar, årtag; a circular äfv. pivot ;
(to make) a clean nu (of it), »table rase»,
»rent hus» (ta aitihop). ~-bar, se sway-bar.
~-net, s. stor (drag)not. ~-saw, se bow
-saio. ~stake, s. spelt, (in)tagande af alla
spelen ei. insatserna, jfr föij. ^stakes, s.
spelt.en som vinner altsamman; is.kappiöpn.
(pris af) samtliga insatser; insatsspel;
insatslöpning. ~-table, s. tekn. vaskhärd.
~-washer, s. en som utdrager guld ei.
silfver ur kräts. ^-washings, s. pl.
guld-ei. silfver-kräts. ~er, -ur, s. sopare;
sötare; Am. studentuppassare, »borstis»; ~
of the skies, Am. sjö. F nordvestvind.
ing, -ing, prt.; a. (alt) omfattande (alla
enskildheter), genomgripande; altför
omfattande etc.; »positiv», öfverdrifven (om
påstående), »radikal» (measure);
öfverväldigande majoritet; s. sopning; sotning;
sjö. draggande; notdragning; sjö. roende
med bunkåror; snick.urbugtning,
ursväng-ning (äfv. rund ursågning); the ~ clause
(ei. section), den allmänna bestämmelsen
i (t. ex. krigs)artiklar som innehåller huru
förfaras bör i fall som ej särskildt äro
upptagna; a ~ stroke, ett långt,
väldigt tag (som tar med sig altsamman). ~ilig
-machine, s. gatsopningsmaskin. ~ing
bi note, è: do, o: nor, o: not, ii: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
