- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1502

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tie

P Talspråk. 15Ö2 P Lågt språk.

tile

(knyta) till; boktr, utbinda; binda (el.
knyta) ihop, tillhopa, äfv. hopbundta (t. ex.
papper); binda (fast) kreatur etc. äfv. bild. (to,
vid), fjättra; inknyta (t. ex. some bread
in a handkerchief), insvepa (in a shawl),
äfv. inlinda, invira (t. ex. some cake in a
paper), slå in i paket; ombinda (: förbinda
kir.) hufvudet, fingret; lägga band på bild.
(t. ex. one’s tongue); fästa biid. (t. ex. a
wife is <>jd up to the care of her family),

särsk. »fastlåsa» egendom (så att blott inkomsten drf,
men ej kapitalet kan åtkommas) ; jfr vid. uudcr "»d;

^ under, binda under ett sår; ~ with ...,
binda med (t. ex. braces, bindor; a cord,
ett snöre etc.); se ex. under ride; to play
(ei. shoot) off a yid oafgjord utgång anställa
afgörande sluttäfling mellan dittills likstälda
täflande. ~-band, s. byg. hängjärn. ~-beam,
s. byg. bindbjälke; takbjälke; spännbjälke.

~-block, s. sjö. platt block. ~-piece, s.

växelbjälke, stickbjälke. s. lock-

peruk, piskperuk, ^d, -d, pp.; a. (i sms.,
t. ex. white-"») iklädd ... halsduk; ~ up,
si. gift; hängd; (om egendom) »fastlåst».
-ur, (1.) s. ngn, ngt som binder; bindare;
barnförkläde,
tiel, tèl, s. bot. (arv. ~-tree) ett slags lind (Tilia
glabra).

tier, tèr, (2.) S. rad äfv. teat., lag (t. ex. af
kanoner : halft batteri å fartyg), räcka; skifva af en
uppskjuten tross.

tierce, tèrs, tërs, s. mus. fäkt. spelt, ters; fat
(: i/3 pipa : 42 gallons, äfv. ss. mått för vin);
ber. tredelt fält. ~-beef, s. salt oxkött
i fat. ~-majOr, S. ters i kortspel,
tiercel, te’rsel, ~et, -èt, s. jagt. falkhane.
tiercet, te’rset, s. metr. tersett.
tiff, tiff, 5. klunk, sup; F litet utbrott af
vrede ei. vresighet, fnurra; gräl, gnabb;
va. vara fnurrig.
tiffany, tifåni. s. flor, silkesgas.
tiffin, tlf’in, S. (eg. Ind.) mellanmål (vid
middagstiden), lillmiddag.

tiffish, tif’isj, a. F vresig, knarrig, lättretlig,

snarsticken; grälig.
tift, tlft, se tiff, S. ~y, -1, se tiffish.
tig, tig, s. ta-fatt (en lek, jfr tag); snipskål
(förr brukligt dryckeskärl).

tige, fr., tèdj, s. byg. kolonnskaft; tapp i

tappgevär.

tiger, ti’gur, s. zool. tiger; si. livréklädd
betjäntpojke) som följer till häst el. åker med;
snyltgäst; Am. F allmänt jubelskrän efter
regelbundna hurrarop; tO fi. g ht the Am. si. ge

sig i kast med yrkesspelare; American
se jaguar, ^-beetle, s. zool.
sandlöpare (insekt). ~-bittern, s. zool. Tigrisoma
(en sydamerik. vadare). ~-Cat, S. tigerkatt. ~

-COWry, ~-shell, s. zool. tigrerad porslins-

snäcka (Cypræa tigris). ~-hearted, a.
tigerhjärtad, grym. ~-lily, s. bot.
tigerlilja (Lilium tigrinum). ~’s-f00t, s. bot.
Ipomæa; äfv. en Convolvulus. ^-Spotted,
a. fläckig som en tiger, tigrerad; ^ Uly,
se ofvan sms. ~ish, -isj, a. lik en tiger,
. grym.

tigh, ti, s. prov. inhägnad, fålla,
tight, tit, a. tät (icke lös, öppen, icke läckande);
fast, stadig; trång, stram, tätt åtsittande;
för trång; (till)täpt (room); spänd, styf;
hårdt åtdragen, åtspänd, tillskrufvad etc.,
sjö. (jfr hand ~ 0. taut) styfhalad, (bala)
»dör»; hel (o. ren) (ej trasig); Am. F snål,
knusslig; F knapp, tryckt (t. ex.
penningemarknad, tillgång); biid. styft tag, ansträngande
arbete; Am. F »bandad», »påstruken»; si.
läns på pengar; si. rask, som det är
»fart» i; ~ case, si. blyhatt; a fit, det
att ngt sitter trångt (hårdt åt) ; säges ock om hvad
som med knapp nöd får plats; tO be a fit,

ligga (sitta) trångt, vara packad; ~
waistcoat, se strait-jacket; a ~ week, si.
en rummel-(fest)vecka; money is hand.
penningtillgången är knapp; to be
sitta trångt (el. hårdt åt) (om klädesplagg);
to get ~ F, berusa sig, bli full; to hold
hålla hårdt i; biid. hålla stramt (jfr to keep
a hand over, under hand); to pull (draio)
dra till, dra åt. ~-fisted, a. »som
håller hårdt i slantarna», »som vänder på
tolfsldllingen», snål, nidsk, njugg. ~
-laced, a. hårdt snörd; bild. stram (alt för

sträng el. nogräknad). ~-rOpe, S. Spänd lina
rör en ~ dancer : lindansare. ~en, -n, va.
göra tät, fast; draga åt, spänna till; sjö.
hala dör. ~ly, -li, ad. hårdt, fast, säkert;
to hold on hålla sig säkert fast; to be
~ packed, vara tätt (trångt) packade.
~neSS, -nes, s. täthet; trånghet etc., jfr
ofvan a. -s, s. pl. tätt åtsittande nedtill
tiiiknäpta benkläder; dansös’ trikåer.

tigress, ti’gres, s. tigrinna,
tigrine, ti’grin, a. tigerartad; tiger-,
tigrish, ti’grisj, a. tigerartad, tigerlik; bild.
blodtörstig; si. vräkig, vild.
tike, tik, (1.) s. se tick, s.; (2.) 5. hund (jfr sv.

tik); (3.) s. bondtölp, -knöl.
tilbury, til’beri, s. ett slags gigg.
tile, til, S. tunnare tegel (till taktäckning, till
golfläggning etc.; mots, brick : murtegel), tegel-

platta, tegelpanna; ("» for draining, drain
"J) tegelrör; si. (styf) hög hatt; va. täcka,
belägga med (ei. såsom med) tegelpannor; jfr
vid. ~d; Dutch kakel; encaustic
»tiles», kulörta tegelplattor (tin mosaikgolf);
metallic glaserade tegelpannor;
half-förglasade tegel med blåaktig färg och
metallglans; fiat »»s, plain s, plattegel;

A: fate, K: far, å: fall, à: fat, ås fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine 1: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free