Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tinner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tulip-Wood
X Mindre brukligt. 1509 † Föråldradt.
tümulttiousneså
ning vid lödning, tinning, -ning, prt.; s.
förtenning äfv. konkret;
bleckslageri(ar-bete); inläggning i tins; blecksaker f.
tinny, -ni, a. tennhaltig, tenn-; lik tenn;
s. skoti. liten (bleck- ei.) tennmugg ei. -skål
för barn.
tinsel, tin’sel, s.glitterguld,flitter(mässing);
lan; oäkta (guld- ei. silfver)galon;
silfver-brokad; paljett; bild. glitter, grannlåt; a.
glittrande, prålig; glitter-; ytlig, låtsad,
sken-; va. pryda med glitter etc.; gifva
ett falskt sken åt. ^led, -d, pp.
glitterprydd. ^ling, prt.; s. prydande med
glitter. ~ly, -i, a. (godtköps)grann; ad.
grant, pråligt.
tint, tint,s.färg,färgton, nyans, schattering;
skiftning; kolorit; måi. (matt)
färgblandning (med hvitt el. vatten utblandad färg); va.
lätt färga, gifva en färgton; schattera,
nyansera. ~-drawing, s. tonmålning, lätt
färglagd ritning, ^v-tool, s. gravörs
ton-stickel. ~ed, -ed, pp.; ~ impression,
tontryck; ~ paper, tonpapper.
tintinnabular(y), tintinàb’ülur(i), tintinna-
bulant, -lånt, a. klingande som en klocka.
tintinnabulate, -làt, vn. klinga,
tintinnabulation, -la’sjun, s. klingande, tilltinna-
bulous, -lus, a. klingande, jfr ofvan,
titi-tinnabulum, lat., -lum, S. bjällra, liten
klocka t; klockspel (orkesterinstrument el.
leksak).
tintless, tint’les, a. färglös.
tinto, sp., tin’to, s. hand. ett sämre rödt
Madeira-vin.
tiny, ti’ni, s. liten o. späd; oansenlig; klen,
svag, bräcklig; va. % (med up) afbilda i
liten skala.
tip, tip, s. tipp (of the ear, of the nose),
spets (of the finger, of the toe, of the
tongue etc.), i allm. ändan af ngt smalt el.
spetsat, snibb, snut(t), pip; tekn. sko(ning),
hylsa, skålla i ändan på ngt smalt, spetsigt;
tekn. hattfoder ei. pappskifva ei. d. tiii
styfning i en hattkulle; skom. kappa; bot.
ståndarknapp; si. drickspengar, dusör,
»handtryckning»; P pengar; kappiöpn. si.
hemlig underrättelse om de täflande
hästarnas egenskaper; kappiöpn. si. häst etc.
som anses ha chancerna för sig; si.
hemlig (olaglig) vink (upplysning) ei. hjälp
(på trafven); univ. si. minnesvers till hjälp i
examen; P lätt slag el. stöt, klapp (jfr tap) ;
(bak)slag i kägelspel; gl’US, stenskärf från
stenbrott; va. sätta spets på, beslå el. sko
i spetsen, bild. poet. lätt färga (with, med);
slå, lätt vidröra, jfr tap; F gifva; si.
gifva drickspengar ei. penninggåfva åt;
begåfva (with, med); besticka, muta; si.
(jfr s.) gifva, en vink; vippa, stjälpa (ur),
störta (äfv. med up) (a cart; a load)-, vn.
falla omkull (öfver ända); P »köla
vippen» (dö) (äfv. med off)) <x/ for tap, se
tit for tat; that’s a straight si. det
är tydligt besked; to miss one’s si.
misslyckas; boys do not forget those
<vs at schools nor the givers, ... de
»slantar» de fått under skoltiden, ej häller
dem (de snälla farbröder) SOm gifvit dem;
at the ~ of one’s tongue, på tungspetsen;
I have it on the ~ of my tongue, jag har
det (ordet) på tungan; he coloured up to
the *<>s of his ears, han rodnade ända
upp till örsnibbarna; a rogue »w me by
the elbow, ... stöter sakta till min
armbåge; ~ us your fin! si. hit med labben
(räck hit din hand)! ~ the lion P, trycka
ihop näsa och inun på ngn; ’x, matches,
satsa tändstickor; ~ all nine F, slå alla
käglorna (i bakslag); ^ the loink, si. gifva
en vink af hemligt förstånd, blinka åt
en annan; ~ down, störta ned, nedkasta;
~ i (vn’") Jfr ofvan; (va.) stjälpa i sig
(liquor)-, ~ over, kasta öfver ända, välta
omkull; falla öfver ända, stupa omkull;
up one’s heels, sätta krokben för ngn.
~-Cart, s. Am. F vippkärra. ~-Cat, s.
(vipppinne i) »pick-och-pinne», »drifva katt»
(en lek, hvari en piune slås upp med en käpp, äfv.
cheese). ~staff, en rättstjänares,
polisbetjänts skodda staf,batong; F rättstjänare,
^-tap-toe, s. »tripptrapptrull» (barnspel).
~t0e, s. tåspets (is. i uttr. ss. at på
tåspetsen; on <v/, på tå[spetsarna]); vn. †
trippa (gå) på tåspetsarna (go ^ing); to
be (stand) on biid. vara i spänning
(with [ei. on the ~ ø/*] expectation : i spänd
väntan). ~t0p, s. högsta grad, höjd, det
högsta (t. ex. of fashion), det bästa; a. F
af bästa (finaste) sort, »finfin»;
»öfverdådig», makalös; äfv. sprättig. ^tOp
-Sawyer, s. den öfre karlen vid
kransåg-ning; F förste man; si. öfverdängare.
topper, s. si. öfverdängare; »lejon» biid.
~ped, -t, pp. beslagen i spetsen, skodd; wid.
poet. lätt färgad.
tipper, tip’ur, S. ett slags Öl (fr. Brighton).
tippet, tip’et, S. fruntimmers pälskrage; större
rund, lös (ämbets)krage; en längd af
tagel-ref ei. tafs; halmknippa tiu taktäckning.
tipping, tip’ing, prt.; s. vippning,
(om)stjälp-ning; mus. tungstöt i flöjtspelning. ~-Cart,
~-waggon, s. vippkärra.
tipple, tip’l, vn. om en drinkare 1’Umla, »pimpla»,
»tuta», is. »gå och småsupa», »lulla»,
»anlita flaskan»; va. »pimpla i sig» starka
drycker; S. stark(a) dryck(ei’) (det som supés),
»starksaker». -d, a. drucken, beru-
sad. -&r, s. »pimplare», drinkare (is.
is note, è: do, b\ nor, t: not, i: tube, ü: tub, å: bull, th; thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
