Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - virtue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
virtue
F Talspråk. 1638 P Lågt språk.
visionary
virtue, vi’rtu, s. dygd i alla bet., (äfv. utan art.)
dygden; förträfflighet, utmärkthet,
värde, godhet, ädel egenskap; inneboende
kraft; mannamod, tapperhet †; poet. en
ängiaordning; ~ is its (ei. her) own reward,
dygden är sin egen belöning; ~ rewards
itself and is reioarded fourfold,
dygden belönar sig själf och varder
ytterligare belönad; the oj and
agreeable-ness of the beverage depends upon the oj
of the berries, dryckens (kaffets) godhet
och behagliga smak beror på bönornas
rätta kraft (... på att bönorna äro af
god kvalitet); to make a ~ of necessity,
göra en dygd af nödvändigheten; by ~
of i kraft af; med tillhjälp af (stödd ei.
stödjande sig på); by (ei. in) oj of one’s
office, å ämbetes vägnar, i kraft af sitt
ämbete; a paragon of ett
dygdemönster. ^less, -lés, a. utan kraft ei. styrka,
overksam, svag; utan dygd.
virtuosity, virtiios’iti, konstsinne;
öfverdrifven estetiskhet is. hos en person hos hvilken
det estetiska fit t uttränga det religiösa; (the oj)
konstälskarna kollekt.
virtuoso, it., virtiio’so, 5. {pl. <vS, -z O. [it.J
-Si, -si) konstälskare, -liebhaber (orta:
samlare af virtu); konstkännare; virtuos.
~Ship,-sjip, s. konstintresse, konstsinne;
virtuositet.
VirtUOUS, Vl’l’tuus, a. dygdig i alla bet.; om
kvinnor dygdesam, ärbar, kysk; kraftig
(särsk. egande läkekraft, om växt); förträfflig;
tapper †. ~ly, -li, ad. (jfr föreg. «.); a child
oj educated, ett barn uppfostradt i dygd
(och goda seder). ’v-neSS, -nes, s.
dyg-dighet; dygd.
virulence, vir uiëns, virulency, -i, s.
giftighet äfv. biid.; bitd. äfv. bitterhet, elakhet
(t. ex. to attack a person with o,).
virulent, -lent, a. giftig; elakartad, högst
för-därflig, pestartad; biid. bitter, elak.
Virus, lat., vi’rus, s. organiskt gift, giftämne;
sjukdomsgift, smittämne; bild. gift (t. ex.
of party spirit).
Vis, lat., vis, s. is. mek. kraft; ~ inertiæ
(ine’rsjie), mek. tröghet; ^ vitæ (vi’té) ei.
<v vitalis (vita’lis), fysiol, lifskraft; o, viva
(vi’va), mek. lefvande kraft.
visa, vi’za, s. visering, konsuls påteckning på
pass; va. visera, påteckna pass.
visage, viz’adj, 5. ansigte. ~d, -d, a. i sms.
med ... ansigte,
visard, viz’ard, s. se visor; va. maskera.
ViS-à-ViS, (fr., adv.: midt emot), vizåvè’, s. vis-a
-vis (person som står, bor etc. midt emot en annan ;
äfv. ett slags vagn för två, »1 äkardroska»).
viscera, lat., vis’ura, s. pl. inälfvor. -rål,
a.inälfs-. o4e,-ràt; va. taga inälfvorna ur.
viscid, vis’id, a.klibbig, seg, limaktig. ~ity,
-’iti, s. klibbighet, seghet; klibbig massa,
viscosity, -skos’iti, 5. klibbighet, seghet.
viscount, Vl’kaunt, s. vicomte (fjärde graden af
nobility); förr dets. som sheriff. ~ess, -ès,
s. vicomtesse. ~ship, -sjip, ~y, -i, s. en
vicomtes värdighet (ei. förr ämbete).
VISCOUS, vis’kus, a. klibbig, limaktig.
ness, -nes, s. klibbighet, seghet, viscum,
lat., -kum, s. bot. mistel (Viscum);
fågellim.
vise, vis, s. se vice, 2.
visé, viza’, se visa, s. o. va.
Vishnu, visj’no, s. pr. Ind. mytol. VisjllU
(andra personen i den hinduiska treenigheten:
uppehåll ar en).
visibility, vizibil’iti, .<?. synlighet, synbarhet;
to come into oj, blifva synlig (t. ex. om en
himlakropp).
visible, viz’ibl, a. synlig i alla bet. (to, för);
synbar,tydlig, uppenbar; to be (distinctly)
oj, tydligen kunna ses, äfv. visa sig, röja
sig; it ivas plainly oj in her face, äfv. ...
stod tydligt att läsa i hennes ansigte ;
to become o,, blifva synlig, äfv. visa sig
(jfr ofvan), framträda; a flash of lightning
made darkness oj, en blixt gjorde
mörkret synligt, ... lyste ett ögonblick upp i
mörkret. ~neSS, -nes, s. synlighet,
synbarhet. visibly, -i, ad. synligt, synbart.
Visigoth, viz’igoth, s. hist, vestgot. ~ic, -’ik,
a. vestgotisk.
vision, vizj’un, s. syn i allm. (sinne, -förmåga el.:
hvad man ser); Synbild is öfvei naturlig, sjuklig
(för fantasien); äfv. fantasibild, drömbild,
drömsyn, dröm; skådande, seende; va.
se i en syn, drömma; the oj of a dream,
en dröms3’n; to have ojs, se i syne; skåda
syner (: to see ojs), hafva uppenbarelser
(St. Paul saw a oj tohile he lay in a trance;
feverish people often think they see a oj);
Constantine saio the ~ of a cross hung in
the sky, K. såg i en syn ett kors på
himmelen; to believe in ojs, tro på syner;
circle of o,, synkrets; faculty of o,,
synförmåga, synsinne; ßeld of synfält;
limit of oj, syngräns; range of oj,
synkrets, synvidd; ojed terrors,
skräckbilder skådade i syne, fasansfulla
drömbilder ei. syner. ~al, -al, a. som tillhör en
syn, dröm-, drömd. ~ariness, -årinès, s.
fallenhet för att se syner,
öfverspänd-het; fantastiskhet, orimlighet,
omöjlighet, jfr föij. a. ~ary, -fir?, a. fallen för att
se syner (ei. »i syne») ci. för drömmerier,
drömmande; öfverspänd, svärmisk,
fantastisk (äfv. t. ex. project, scheme);
inbillad, saknande grund i verkligheten,
omöjlig, outförbar; s. visionär, andeskådare,
k: fate å: far, k: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è; met, è: lier, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
