Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wayward ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wayward
% Mindre brukligt. 1671 † Föråldradt.
weaning-brash
nig; underlig; nyckfull äfv. aiim. bild. (t. ex.
roots). —wai’dness, -w&rdnës, s.
egen-sinnighet. —-wise, a. vägkunnig. —
-wiser s. se ^-measurer. <vW0m, a.
restrött, medtagen af resan. ~WOrt, s.
rödarv (Anagallis arvensis).
waywode, wà’vèd, s. se vaivode.
wayz-goose, wa’zgos, s. eg. gås som betat
på åkerstubben †; kalas åt arbetare vid
vinterns början †; årlig festmiddag för
boktryckeripersonal.
we, wè, pron. pers. pl. vi; o, ourselves, vi
själfva.
weak, wèk, a. svag i allm. (särsk. om en person till
kroppsbyggnad el. hälsa, el. karaktär, energi, vilja äfv. :
slapp, »flat», efterlåten; äfv. om handlingar:
härrörande af svaghet; äfv. gram. i afs. på böjning);
klen hälsa, förstånd, måge etc. äfv. allm.; vek,
om person äfv.: blödig; bräcklig; matt äfv.
bild. estetiskt (t. ex. Style), hand. (: flau) ;
för-ståndssvag (: — of intellect), enfaldig
(äfv. om sak); kraftlös, maktlös,
vanmäktig; svag i antal (föga talrik) (t. en. force,
truppstyrka); om en blandad dryck äfv. tunn,
»pjaskig»; va. % se ~en; † bli svag,
försvagas; a — argument, ett svagt (föga
hållbart) bevis ei. (anfördt) skäl; o, beer,
svagt, tunt öl; a — bridge, en klen
(bräcklig, föga hållbar) bro; — control,
slapp eftersyn; a — fortress, en svag
fästning; a — point, en svag (äfv. lätt
»sårbar») punkt hos ngn ei. ngt, en
»svaghet»; se vid. ex. under side o. sight; — in
faith, svag i tron; — of brain, svag till
förståndet; he is — to her, han är svag
(har en liten svaghet) för henne; — with
hunger, matt af hunger; to feel (ei. be)
känna sig matt; to get —, bli matt;
äfv. bli vek; he is growing (getting) —e?*
and —er, han blir alt klenare med hvar
dag, hans krafter aftaga. —-eyed, a. med
svaga ögon; svagsynt. —-fish, s. se
squete-ague. —-bllilt >|<, a. svagt bygd; biid.
hvilande på svag grund, —-headed, a. med
svagt hufvud, klent utrustad på
hufvudets vägnar, inskränkt, enfaldig. —
•kneed, a. med svaga knän; bild. ledlös,
svag, slapp, matt (t. ex. effort). —-loined,
a. höftsvag; låghalt. —-made, a. svagt
bygd, svag. — -minded, a. karaktärssvag,
viljesvag; jfr vid. —-headed.
—-minded-ness, s. viljesvaghet, —-sighted, a.
svagsynt. —-Spirited,a. viljesvag; klenmodig.
försagd. —en, -n, va. försvaga i aiim., göra
svagare; veka upp; förveka, förslappa;
utspäda, göra dryck etc. tunnare. — ener,
-nur, s. försvagare, ngt som försvagar;
utspädningsmedel. — etlilig, -ning, prt.;
a.; s. försvagande; utspädning; a —di-
sease, en sjukdom som tar på krafterna.
~l"sh -isj, a. något svag, klen etc., jfr
ofvan. — ishness -lsjnès, s. (jfr föreg, a.)
svaghet, klenhet, —ling >fC, ling, s.
vekling; a. † svag. —|y, -li, arf.’syagt (etc.
jfr weak); af svaghet; i ringa grad; utan
goda grunder, mindre välbetänkt; a.
svag, klen särsk. till kroppsbyggnad, krafter el.
hälsa; krasslig. —neSS, -nes, s. svaghet i
aiia bet. (jfr weak, a.) äfv. konkret (: svag sida,
brist, fel, jfr ex.); matthet; ohållbarhet
(of an argument); hand. fallande tendens,
matthet (of the trade etc.); that is not his
—, det är icke hans svaga sida, det är
han just icke svag (fallen) för; it is a
great — in hirn, det är en stor svaghet
hos hnm att han .,.; his — of constitution,
hans svaga kroppsbyggnad; — of sight,
svagsynthet; — of purpose, bristande
ihärdighet; we all of us have our —es,
vi ha alla, hvar och en sina, svagheter;
to have (a) — for, ha en svaghet för ...,
vara svag för; he icas tender to hans
ömhet gick ända till svaghet,
weal, wèl, 1. s. väl, bästa, välfärd,
välgång, lycka; stat(ssamhälle) †; the
(com-mon, general ei.) public —, det allmänna
bästa, statens väl; the — or woe of
nations, folkens väl eller ve; come —, come
looe, komme hvad som komma vill, jfr
föij. ex.; in — or woe, i väl eller ve, i
med-eller motgång, —-balanced †, a.
afpassad efter (förenlig med) statens bästa.
~-publiC†, s. det allmänna (bästa),staten.
—Sman s. statsman,
weal, wèl, 2. s. strimma ei. långsmal
svullnad efter slag; va. märka med strimmor,
slå, piska så att märken synas.
Weald, wèld, s. numera is. poet. skogstrakt;
äfv. öppen (skoglös) trakt ei. landssträcka.
—-CÈay, s. geoi. valdlera. —en, -n, a. geoi.
tillhörande ei. utmärkande valdgruppen;
s. (the W.) valdgruppen, -formationen
(: the — formation ei. group).
wealth, wëlth, s. väl(gång) (jrr weal, l.)†;
välstånd, förmögenhet, rikedom(ar),
egodelar, gods (och gull); a man of —, en
förmögen man. —ful †, -ful, se — y. —ineSS,
-inès, 5. rikedom (egenskap att vara rik el.
förmögen). —y, -i, a. rik, förmögen; rik i aiim.
†; full, ymnigf.
wean, wèn, va. afvänja dibarn; is. poet. (el. †)
vänja (from, från), vända hjärta, sinne
(from, från); vn. )}s af vänjas från bröstet;
vänja sig af, vända sig (from the world
etc.); s. Skoti. o. prov. barn, dibarn; unge.
—el †, -el, s. se —ling. ^ing. -ing, prt.; s.
afvänjande. — ing-brash, s. med. diarré
hos småbarn under afvänjningstiden. —-
6: note, è: do, nor, not, i: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
