Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wire-woven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wirè-woven
f Talspråk. 1*716 P Lågt spràk.
wish
-WOVen); bärande märke (randad) af
metalltråden i pappersformen, jfr ex.; ~
paper, fint randigt postpapper. <vr -ur,
s. en som nj7tjar wire, is. fågei-snarare.
wiriness, -ines, s. trådigbet, seghet, jfr
wiry, wiring, -ing, prt.; s. användning
af wire (jfr d. o.); öfverbindning af
fiask-korkar med metalltråd; ^-machine,
kork-öfverbindningsmaskin. wiry, -i, a. af
metalltråd; lik metalltråd; trådformig
(om metall, t. ex. ’v gold : guldtråd); trådig;
stripigt hàr )J<; seg (»med tåga i sig») (om
person el. kroppsbyggnad:) mager o. Senig, fast
o. stark.
wisalls, wis’als, s. prov. blast af morötter o. d.
wisard, se wizard.
Wisdom, wiz’dum, s. visdom; vishet äfv. bild.;
klokhet, förstånd(ighet); insigt,
erfarenhet; (förr titel: ers) »välförståndighet», ungef.
»högäre vördighet»; the (PF)<v/ of Solomon,
Salomos vishet; se vid. föij.; the Book of
(Wbibi. Vishetens Bok; he had the ~
to perceive, han hade det förståndet att
inse; with dets. som wisely (jfr d. o.). ~
-tOOth, s. visdomstand; he has not cut his
<\>-teeth yet, han har ännu icke fått
visdomständerna (biid.: moget förstånd),
wise, wiz, 1. S. († utom i vissa talesätt) vis. sätt;
(in) no r>», på intet vis, ingalunda; in
any på något (möjligt) sätt; in that
afv. )fC för in that respect; in (el. on) this
på detta sätt; äfv. på följande sätt,
på sätt som följer,
wise, wiz, 2. a. vis afv. bibi.; klok,
förståndig (äfv. om ting, t. ex. conduct, say ing,
plan)’, vettig; insigtsfull, erfaren;
förfaren, kunnig, skicklig; småklok,
förnumstig; öfverklok, slug; allvarlig; ad.
† visliga; s. † visdom; after the event,
efterklok, klok efteråt; a ~ man, en vis
man, en förståndig (klok) karl; jfr vid.
sms.; a ~ man of Gotham, en (tälje)tok,
»en af de (sju) vise» (iron.); men of the
east, bibi. vise män från österlanden; the
. seven ~ men (of Greece), Greklands sju
vise; to put on a <%> look, taga en klok
(förnumstig ei. allvarsam) min på sig; ~
people, förståndigt folk; a woman, en
förståndig kvinna; jfr vid. sms.; so ^ so
young, they say do ne’er live, de som äro
så förståndiga som barn lefva aldrig
länge, heter det; / am just as ~ as livas
(ei. as /v as ever), jag är ännu lika klok
(ei. lika klok för det ei. som förut:
begriper lika litet); Solomon was ~ in his
day and generation, bibi. »Salomo var vis
i sitt slägte» (för sin tid o. erter sin art); they
, will be /x/ to do so, they will do a ~ thing,
det göra de klokt i; were things done
tioice, then all were ordspr. efteråt äro
alla kloka; it was not to approach him,
det var ej klokt (ei. rådligt) att komma
hnm nära; it is ~ in (ei. of) you to (infin.),
det är förståndigt af dig att ..., du gör
klokt i att ...; she was ~ not to wait ...,
hon gjorde klokt i att icke vänta; it was
more lucky than »det var mera lycka
än konst», det berodde mer på tur än
förstånd; to attain the ~ indifference oj
the att uppnå den vises (visa)
likgiltighet (för allting : det stoiska idealet); a WOrd to
the ~ / (a word is enough to the *v), nog
sagdt för den vise (»sat sapienti»)! den
där öron hafver till att höra han höre!
jfr vid. ex. under Wiser o. wisest, —hearted †,
a. bibi. vis, förståndig, (nyare öfvers.)
konst-förfaren. —like, a. Skoti. förståndig (vit-
nande om godt omdöme). ’Xz-Hian, S. »klok
gubbe», häxmästare, trollkarl. ^-WOman,
s. »klok gumma»; trollkvinna, häxa; Skoti.
(öfvers, fr. franskan) jordegumma, barnmorska.
<v,acre, -àkur, s. vis man†;
visdomspredikant, vishetskrämare, snusförnuftig el.
förnumstig (men i verklighet enfaldig) person,
»munsjör snus»; Miss fröken
snusförnuftig, fröken näspärla, ^ling †, -ling, s.
snusförnuftig person, »visling». ~|y7 -li,
ad. vist, visligen, förståndigt, klokt; se
charm, ex. ~neSS†, -nës, s. se wisdom.
-flr. a. (komp. af wise) visare, klokare,
förståndigare; isn’t he ^ than that? är
han icke förståndigare (ei. klokare) än
så? it would have been ~ det hade
varit klokare handladt om ...; he might
have been a little /v-, klokare kunde han
ha gått till väga; I am not a whit the
jag blir inte klokare för det, jag är ännu
lika klok (jfr ex. på wise)] he loill not (ei.
never) be the ~ for it, han blir inte
klokare för det, det blir han inte klok på;
äfv. han kommer icke att märka ngt, han
får inte veta af det (jfr de föij. ex.); none
will be the ingen blir klokare för det
(: ingen människa vet af det); without
anybody being a bit the utan att
någon människa vet (ei. visste) af det;
without our being the utan vår vetskap (ufv.
and we never the ~St, -est, superi.
(af wise) visast etc.; the ~ thing he could
do, det klokaste han kunde göra; he
judged it ~ to ..., han ansåg det
klokast att ...
wish, wisj, va. (o. vn.) önska ngt (äfv. ngn ngt,
jfr ex.); tillönska ngn ngt, jfr ex. ; åstunda;
vilja; vilja hafva, begära; bedja,
tillsäga (a person to med infin.) †; s. önskan,
önskning; åstundan; begär (for, efter);
/v a person a happy new year (a pleasant
d: fate, å: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
