Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•199
— Men hr Grane har ju altid kamrater, som...
hm! taga lifvet på annat sätt, genom hvilka hr
Grane lättare än vi . . . Se, svårigheten är oftast
att få adresser . . .
— Ar det meningen, att jag skulle skaffa reda
på namn och bostad på kvinnor, hvilka sedan
skulle uppsökas och öfvertalas . . .
Grane såg aldeles förbluffad ut och stirrade
på professorskan, utan att kunna få slut på
meningen.
Professorskan inföll lifligt:
— Ja, ni får inte dra’ er undan . . .
Grane log litet elakt.
— Är det inte obehagligt för fru Ranke, som
är en så upplyst kvinna, att på detta sätt tvingas
in i alt detta läseri och annat gyckel. Ni vet
väl, hur det går till. Man skaffar ihop några af
dessa fallna kvinnor.
Han drog ironiskt ut ordet, när uttalade det.
— Bjuder dem på thé, sjunger för dem, håller
bön för dem, och när man så fått dem exalterade,
frågar man, om de vilja bättra sitt lefverne. Då
börjar en eller annan att gråta. Hon omfamnas
då af närvarande prester och fruntimmer, sättes så
på ett Magdalenahem och rymmer därifrån efter
14 dagar, därför att hon ej kan stå ut med att
vara instängd och höra salmsjungniug på en gång.
Professorskan lade armarna öfver hvarandra i
knäet och sade med tonvigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
