Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om konungarna Valdemar och Magnus (åren 1266—1290)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har ännu uppvisats blott från yngre skrifter. Men
konung Magnus kunde mycket väl ha fått detta
hedersnamn redan på den tid, hvarom här är fråga;
ty han hade kort efter sin tronbestigning och redan
före Birger Jarls död gripit sig an med lagarnas
reformering. Ja, den svenske hertigens öknamn
kättlaböter synes mig just förutsätta, att den norske
konungens hedersnamn lagaböter redan funnits till.
Ty det förstnämnda blefve både lättare uppfunnet
och roligare, om det sistnämnda varit tidigare i bruk.
Och det är nog mera än en tillfällighet, att två
svågrar till Sofia, bägge med dopnamnet Magnus,
haft binamn på -böter, som eljest icke var
synnerligen vanligt.
Det fanns under medeltiden i Norge och på
Island — och tvifvelsutan äfven i Sverige — en
mycket omtyckt sällskapslek, som bestod däri, att man
jämförde två välbekanta personer och från ömse
håll framhöll deras förtjänster och fel; man har flera
exempel på, att okynne och hänsynslöshet vid
sådana jämförelser framkallat blodiga fejder.
Nu ligger det nära till hands att tänka sig, att
den unga lifliga Sofia en dag, omgifven af sitt
lefnadsglada och lättsinniga hof, äskat ljud och med
komiskt allvar på sin brutna svenska förkunnat, att
hon begärde de närvarandes benägna biträde vid
en jämförelse mellan två ryktbara män, som stodo
henne nära, hennes norske svåger Magnus Lagaböter
och hennes svenske svåger Magnus — Kättlaböter.
Då denna öfvermodiga speglosa angifvit tonen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
