Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om konungarna Valdemar och Magnus (åren 1266—1290)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Strax efter bröllopet uppbådade Magnus sina
män till härtåget mot Danmark. Anledningen till
missämjan var denna: När Magnus rustade sig till
kriget mot Valdemar, hade han af konung Erik
Glipping lånat penningar till legotruppers
besoldning och dessutom fått medföra en dansk
krigarskara; för bägge delarna kräfde nu konung Erik
ersättning, men kunde ej få någon sådan. —
I förbigående anmärka vi det egendomliga uti,
att detta anföres som anledning för Magnus att
börja krig. Också säger den redlige Olavus Petri:
»Någon sak måste Magnus hafva haft till det, han
gjorde; annars hade det varit alltför groft» —
nämligen att betala sin skuld med ett härjande öfverfall.
— Krönikan berättar nu, huru Halland och en
del af Skåne ödelades. Därefter vände svenskarna
hem och hären upplöstes. Samma år, säger
författaren, dog junker Erik, så att endast tre af Birger
Jarls söner lefde kvar. —
Men här är ett litet misstag, ty Erik dog 1275,
och härnadståget egde rum vintern 1276—77.
— Den nästa sommaren därefter rustade sig
danskarna till hämndetåg. Konung Valdemar ville
då försöka att återfå hela riket och slöt sig till den
danska hären. Det förnämsta, denna här uträttade,
var, att den brände i Finnveden och Värend.
Valdemar var skuld till, att Vexjö domkyrka
uppbrändes. Men det ersatte han sedan genom gåfvor
till kyrkan. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
