Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Om Törgils Knutsson som riksföreståndare och om den ryska fejden (åren 1290—1301)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då ville hufvudhären vända åter hem. Herrarna
lämnade trehundra man kvar på fästet, tvåhundra
krigare och etthundra, som skulle utföra allehanda
arbeten, mälta, brygga och baka samt hålla vakt
om nätterna. Till befälhafvare sattes en god riddare,
som hette herr Sten. Därefter seglade herrarna med
hufvudhären ut ur åmynningen. De fingo ligga
länge därute och vänta på medvind. Detta förtröt
några af kämparna, Mattias Kättilmundason och hans
skara, unga, raska och hurtiga hjältar. De ville
alltid hafva något att taga sig till. Då läto de föra
sig och sina hästar till stranden och redo sedan
med svärd och brand genom ingrernas och
voternas land, brände öfverallt och nedhöggo alla, som
satte sig till motvärn, redo så till skeppen igen och
seglade hem. — Hedningarna sutto kvar och
rörde i bränderna. —
— Hären kom hem vid mickelsmässotiden.
Konungen emottog dem väl och var nådig mot dem.
Vid samma tid blef drottning Märeta kyrktagen
efter sitt första barn, junker Magnus. Han var född
på Stockholms slott. —
Vi afbryta här författarens framställning för att
anmärka, att tidsbestämningarna äro något osäkra.
Junker Magnus skall, enligt uppgift i annaler, hafva
blifvit född år 1300. Men man har svårt att tro,
att flottan med hufvudhären och marsken själf
ombord skulle hafva stannat så långt borta från Sverige
hela tiden ifrån pingst år 1299 och ända till slutet af
september år 1300. I den följande berättelsen tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
