Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om Håtunaleken och om det stora krigets första skede (åren 1306—1309)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig, måst ingå stillestånd, hade hertigarna vunnit
ett års tid till förberedelser för krigets förnyande.
Vi skola nu se, hvad krönikan meddelar om det
sätt, hvarpå de använde detta uppskof.
— Om sommaren därefter, for hertig Valdemar
till Tyskland. Hvad han där företog sig, det
kunnen I höra längre fram. Men hertig Erik red vid
olofsmässotid (d. v. s. den 29 juli) till Norge och
trodde sig nu vara viss på att få sin fästmö med
sig hem. Han mötte konung Håkan i Kragerö,
och då gaf konungen honom det beskedet: »Gif mig
tillbaka Varberg, så skall du nu få min dotter! Annars
blir det icke något af!» Då svarade hertig Erik:
»Vill du ej gifva henne åt mig, så gifve Gud henne
lycka, hvem som än får henne! Men Varberg får
du ej igen i år, och det så mycket mindre, som du
talar på det sättet.» —
Här vidrör vår författare för första gången den
begynnande brytningen mellan Håkan och Erik.
Men hans knapphändiga framställning är här, som
ofta annars, otillräcklig för att låta oss blicka in i
händelsernas sammanhang. Man vet emellertid, att
konung Håkan vid denna tid hyste en stark
misstro till sin blifvande svärson, emedan denne bakom
hans rygg hade bildat sig ett eget parti i Norge
och i sin ifver att förmå konungen till aktivt
deltagande i kriget mot Danmark skickat särskilda
skrifvelser till norska stormän i detta syfte.
Säkerligen har Håkan också ansett, att hertigens
maktställning numera, efter Birgers fängslande, var så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
