Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Om det stora krigets senare skede, frederna m. m. (åren 1309—1313)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tord Unge[1] hette han. Att han icke försvarade
fästet bättre, det kom sig däraf, att han räddes för
konungens vrede, som kunde gå ut öfver det gods
och de fränder, han hade i Norge. Så blef han
då försonad med konung Håkan och fick stanna
kvar som fogde på slottet. Men nu var hertig Erik
vred på honom och ville vinna fästet ifrån honom
och sade: »Jag gifver mig ej tillfreds med mindre,
än att jag får det intaget, innan jag far härifrån.» —
— Medan hertigen belägrade Konungahälla,
rustade man sig i Norge för att undsätta fästet. När
vintern hade lagt älfven, så att man kunde både
gå och rida öfver den, då sände norrmännen på
väg till Konungahälla en riddare med mycket folk.
Men han fick en dålig hemfärd. Ty hertig Erik
tog och skickade emot honom herr Bjarne
(Lodinsson). Denne kände vägen och gjorde gärna, hvad
hertigen bad. Konung Håkan hade gjort herr
Bjarne biltog. Och dock hade han i Paris fått
bref på, att han var en mäster (d. v. s. magister) i
boklig lärdom. På denna färd hjälpte honom
Kristus. Skarorna möttes under en lid vid ett berg en
morgonstund. Där blef konungens riddare sårad,
så att han hade fått nog för hela det året, och
norrmännen förlorade slaget. Fastän denna
härnadsfärd ej var stor, blef den likväl skadlig för
norrmännen. De togo illa vid sig, när deras här vände
om med oförrättadt ärende. Det plägar så vara:
då man märker, att det ser illa ut, så flyr man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
