Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Om hertigarnas giftermål och om Nyköpings gästabud (åren 1312—1317)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Konungen af Norge valde då de skönaste
skepp, han kunde få, och utrustade dem ståtligt, ty
han ville gärna bevisa sina vänner all heder. Jag
tror, att man skulle få leta vida omkring, förr än
man finge se en skönare flotta än den, som då
lopp in till Oslo, af snäckor, karfvar och löpskutor.[1]
Hvarhelst en sådan flock svärmar om på hafvet, är
den en härlig syn att se. Det var till Sverige, de
ämnade sig.
Man följde då brudarna ned till strand,
och konungen tog dem kärligt i hand,
som där är i landet sed,
och bad dem fara i Guds fred.
Drottningen gjorde ock detsamma,
andra fruar och Ingborgs amma.
Henne gaf hon goda gåfvor,
gull, klenoder och andra håfvor.
Där var mycken kvinnogråt
den dagen, då de skildes åt. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
