Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Krönikans ålder, uppkomst och författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krönikans språkform har visserligen undergått
åtskilliga ändringar genom afskrifvarna, men
bibehåller dock mycket, som vittnar om dess höga ålder.
Både i språk och versbildning har Erikskrönikan
för öfrigt stora likheter med de tre s. k.
Eufemia-visorna, hvilka blefvo affattade på svenska åren
1303, 1308 och 1312.
Att krönikan icke kan vara skrifven långt
efter de sista händelser, hon skildrar, är alltså klart
och ovedersägligt. Men det låter sig göra att med
hög grad af sannolikhet ännu närmare bestämma
tiden. Vid undersökningen måste vi utgå från ett
förhållande, som vi redan lärt känna, nämligen att
krönikan består af tre stycken, som icke passa riktigt
väl tillsamman. Bristfälligheten i
sammanfogningen röjer, att styckena äro författade vid olika
tider och icke i den ordning, hvari de nu
äro ställda.[1]
De ifrågavarande tre styckena kunna
beskrifvas och benämnas på följande sätt:
Det första stycket omfattar hela den stora del
af krönikan, som går alltifrån berättelsens början
(med Erik Läspe) samt till och med skildringen af
de båda hertiginnornas högtidliga mottagande i
Lödöse, september 1313 (se s. 183 här ofvan). Detta
långa stycke kalla vi, för bekvämlighetens skull,
»förhistorien».
Det andra stycket skildrar det s. k. Nyköpings
gästabud och dess följder: kriget mellan Birger och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
