Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Erikskrönikan som historisk källa och som konstverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och är det icke omöjligt, att det är författarens
konstnärssinne, som bär hela eller någon del af
skulden för en och annan af de förut anmärkta
förseelserna mot kronologien, i det att författaren kan
tänkas hafva någon gång omflyttat händelserna,
för att sammanhanget skulle göra bättre intryck.
Ty vi få icke förbise, att författaren själf
uppgifver krönikans hufvudsyfte vara att roa och
intressera dem, för hvilka poemet skulle uppläsas.
Och om vi än funnit, att ett politiskt ändamål
varit bestämmande (i synnerhet som närmaste
anledning), och äfven medgifva, att författaren i det
stora hela både velat och måst tala sanning, så
få vi dock ej lämna ur räkningen hans estetiska
synpunkt att alltjämt göra framställningen
behaglig och tilltalande för publiken. Han har visst icke
begagnat stoffet med den medvetna frihet, som en
modern författare af historiska dramer eller
romaner tillåter sig, men den konstnärliga driften kan
hafva förmått honom att mera omedvetet göra ett
och annat steg i samma riktning.
I alla händelser bör Erikskrönikan ingalunda
betraktas som blott och bart historia, satt på rim.
Med större skäl kallar man henne för ett
historiskt epos, ehuru det visserligen måste medgifvas,
att det episka lugnet ofta har starka lyriska afbrott,
och att det nordiska lynnet här, som annars, skyr
den bredd i framställningen, som man på grund af
antika mönster förmenat vara en nödvändig
egenskap hos episk diktning. Men om Erikskrönikans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
