Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelska systemets art och beskaffenhet, som af Mag. Borkui föpn
hållande till detta system.: Det hufvudsakliga ändamålet med
nyssnämnda uppsats, såvidt det ej är rent historiskt, sÿnes
vara, att vältra ansvaret för Hegelianismens synder på den s.
k. venstra sidan bland hans anhängare1); bvars repræsentanter*
jemte den & k. centerns kallas , iör scholans yngre och till
stor del ytliga lärjungar (jag lemnar derhän med bvad rätt
Mag. Borbuus kan tillägga det förra epithetet t ex. åt
»Mar-hbinbche eller det sed na re åt en Skeluian, en Strauss, en
Fbubrbagh, hVilka just varit venstra centerns och sidans
huf-vudreprœsentanter). — Strauss, säger nemligen Mag. Borelius,
sökte visa, att då Gud ej kan vara utan verlden, så är hans
8jelfmedvetande identiskt med menniskans medvetande om
honom, eller att Gud, för att vara sant oändlig, måste förändliga
sig och blifva person i menniskan, och sålunda för sig
be-tragtad är verldsanden d. v. s. liksom dén inre kraften i
verlden, som såsom sådan ej är personlig, men sätter sig såsom
person i menskligheten. Då nu likväl, fortfar Mag. Borelius,
denna s. k. verldsande är ett högst sväfvande begrepp, då den
sjelf ej är person utan blott en blind naturkraft, men å andra
sidan hvarje mensklig person, bvari den kommer till
medvetande, är ändlig och således ej fullt exprimerar och
förverkligar Guds sanna och fullkomliga medvetande: så låg den
conclusion nära förhanden, att endast detta sednare d. v. s. det
inskränkta och menskliga medvetandet och personligheten är
den verkliga, hvaraf verldsanden »blott är det abstracta och
overkliga genusbegreppet. Och Strauss är således, ehuru ej
sjelf atheist, likväl upphofsmannen till den nyaste tyska
atheis-men, som med oafvislig consequens ur hans åsigt följer2).
Låtom oss nu se, huru Hegel sjelf, enligt Mag. Borelii
egen framställning af hans åsigt (för att ej tala om min, ur
1) Eller m. e. o. dem, som ej antaga att en Guds s. k. transeendens
eller i förhållande sill den ändliga verlden och personligheten sjelfständiga
verklighet och personlighet, vore Hegels egen åsigt: se Den nyare
Pantheismen och Atheisman i Tyskland sidd. 138, 143; jfr. i hvad af
seen-de Ar H. Pantheist, sid. 46 not. 1.
2) Den nyare Pantheismen etc. sidd. 138-139, 140—141, 143.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
