Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Karakter och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ÅTTONDE KAPITLET.
ligen går till i de europeiska samhällena, är okändt i
Grönland, om man bortser ifrån, att de där boende
européerna med den vanliga förtänksamheten hos vår ras
ofta ha förråd, medan grönländarne svälta. Bland
grönländarne inbördes skulle detta anses för otillåtligt.
Af det anförda kan man förstå, att lagarna gå ut
på, att fångsten skall så mycket som möjligt komma
hela bygden till godo, så att de särskilda familjerna ej
helt och hållet skola vara beroende af, om deras försörjare
dagligen fångar något. Det är lagar, som ha utvecklat
sig genom långa tiders erfarenhet och vunnit häfd genom
många generationer.
Grönländaren är på det hela taget ett deltagande
barn gentemot andras nöd; hans första samhällslag är
att hjälpa andra. På denna och på sammanhållning i
ondt som i godt beror alla de små grönländska
samhällenas tillvaro. Ett hårdt lif har lärt honom, att äfven
om han är duktig och i allmänhet kan reda sig själf,
så kan det komma tider, då han utan sina medmänniskors
hjälp måste duka under; därför är det bäst att hjälpa.
»Hvad I viljen, att andra skola göra eder, det gören I
ock dem,» denna lärosats, en af kristendomens första och
viktigaste, har naturen själf lärt grönländaren, och han
tillämpar den i praktiken, hvilket knappast kan sägas
alltid vara fallet i de kristna samhällena. Beklagligt nog
tyckes denna lära, allt efter som han civiliseras, förlora
sin kraft, nog till en del på grund af européernas
exempel.
Liksom hjälpsamhet mot grannar är en lag, sa ar
gästfrihet mot främmande det icke mindre. Den resande
tar in i den första hydda han kommer till och stannar
där, så länge det är nödvändigt. Han blir väl mottagen
och undfägnad med hvad huset förmår, äfven om han
är en ovän. När han drar bort, får han ofta mat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
